Högatorp
Nr: 13

Torp under Fulltofta Prästgård, ligger på Ekesåkras marker.

Anders Månsson byggde detta torp ungefär i mitten av 1800-talet. Dessförinnan bodde han och hustrun på Ekesåkra nr 3 Grönalund även kallat Råttefällan. Här bodde de från 1859-1877. Flyttade till Högatorp 1878

Anders Månsson var född den 4/9 1834. Hustru Anna Nilsdotter född den 20/11 1840. De var båda födda i Fulltofta. Gifte sig den 1/7 1859 De fick 10 barn, fem söner och fem döttrar.

Elna född den 17/8 1859, Anna född den 27/8 1862, Nils född den 30/8 1864, Jöns född den 4/4 1867, Johanna född den 19/11 1870, Magnus född den 28/3 1873, Ingrid född den 26/1 1876, Per född den 20/9 1878, Gustaf född den 30/10 1881, Maria född den 26/4 1884.

 Det var inte äldsta sonen som övertog torpet utan sonen Per han var ungkarl och ogift hela livet. Arbetade som banarbetare vid Höör – Hörby järnvägen ägde sin egen dressin. Förutom detta arbete hjälpte han även till i Fulltoftaskogarna med stubbrytnig, som gav bra betalt under första världkriget. Stubbarna brändes och blev till trätjära. Per var också duktig med saxen, han var ”barberare” dvs. frisör klippte såväl både vuxna och barn i bygden. Än idag finns äldre personer som minns Per som en mycket snäll och hjälpsam man.

Torpet är fint intakt än idag, med höga stenmurar och en väl synlig ”illdare”. På baksidan finns möjligen kvar formationer av det som varit ett hönshus en gång. Boningshuset med sina höga stenväggar är i bättre skick än stallen. Snett emot finns två intressanta ruiner samman hängande som möjligen kan vara djurfåller/jordkällare även finns en tredje men i sämre skick.

Här vittnar att människor levt. På stenmuren av boningshuset finns en rostig emaljerad potta kvar sen många år. I stallet en rostig spann, kan det möjligen vara en mjölkspann? Icke att förglömma de inramade stengärdsgårdarnas tegar som vittnar om mycket arbete och slit på åkrarna.

Väg beskrivning: Lättast är att gå igenom Ekesåkra på hålvägen med stengärdsgårdar på båda sidorna, mot gamla Fulltofta smedja. Passerar förbi en av ”Nådan”, Charlotte Dahls stora granar på vänster sida. En liten bit längre fram går vägen i 90 graders vinkel, där viker du in till vänster. I buskar och snår, finner du en passage i stengärdsgården. Strax innanför denna ligger Högatorp.

Säkert tog Per denna väg till arbetet vid järnvägen.

Det är en härlig oas i lövskog, men kanske gästas du med något vildsvin? Spår av dem finns uppbökade.

Text: © Bodil Pedersen.

Per Andersson på Högatorp. Året är 1930.

Per Andersson på Högatorp. År 1930.

Inkomster - kvar finns mjölkkannan och mjölkspannen i stallet.

Höör – Hörby-järnvägen revs upp i början av 1930-talet.
Vid denna järnväg arbetade Per.

Ångloket Bifrost som sedan hamnade i Narvik som utställningslok trafikerade denna bana. I Höör kallade man tåget för "Hörby kittan". Från Hörby kallades det för "Höörsan".

På denna räls har författaren Victoria Benedictsson rest många gånger då hon skulle ut i vida världen för att besöka sina författarvänner antingen i Köpenhamn eller i Stockholm.

Boningshuset stenvägg avdelad till två rum, illdaren, längst ut på husets gavel ett litet bås för ev. några djur. Bakom huset rester av ett hönshus.

Illdaren mycket intakt på husets gavel.
Alla bilder på Högetorp.

Stallänga bakom syns även den inramade stengärdsgården med odlingsåker.

Två fållor till djur ev. en tredje också men mindre och i sämre skick. En ovanlig byggnation.

Utgifter- potta på boningshusets mur.
Färgfoto 2014 © Roland Pedersen

Vildsvinsspår är inget ovanligt nu för tiden.

Kartutsnitt från karat 2020.

Blå namnmarkeringar på detaljkartan är våra egna och återfinns ej på översiktskartan.
Kartutsnitt från karat 2015.

Karta från bl. a. Ekesåkras marker där även Högatorp låg.

Komplett översiktskarta från © från Stiftelsen Skånska Landskap över Fulltofta strövområde hittar du här: