Gamla och nyare bilder från Hörby tätort
Så här använder du menyerna. Gator, vägar och parker markeras med blå länktext och gul botten i rutan. Andra rubriker och platser markeras med blå länktext och orangefärgad botten i rutan. Nyheter markeras med denna färg i ca. 3-4 veckor, för att du som besökare lättare skall kunna observera nyheter. Ett annat bra tips är att kolla in "Uppdateringar", där du ser allt nytt och kompletteringar i datumordning. |
Allt sorterat A-Ö |
Förklaringar gatunamn och torg, förr och nu | |||
Nu | Förr | Nu | Förr |
Storgatan | Dröften | Södra Nygatan | Nygatan |
Lilla Nygatan | Bollhusgatan | Ystadvägen | Södergatan |
Ringsjövägen | Vestergatan | Gamla Torg | Stortorget |
Stora Olofsgatan? | Brännerigatan? | Nya Torg (Även kallat Ökentorget) |
Grisatorget Sillatorget Fiskatorget |
Marknadstorget |
Hästtorget Oxtorget Kotorget Parktorget |
Bensinstationer | |
Detta är BP:s bensinstation på Kristianstadsvägen. Bensinstationen ägdes
från början av 1950-talet av Gustav Andersson. Efter Claes Persson blev det Stat Oil, som varade i ett antal år. På slutet enbart obemannad kort-station. Byggnaderna började rivas i januari 2013, och i skrivande stund december 2014 är det fortfarande inget byggt på rivningstomten. |
Gustav Andersson fyller bensin i en dunk. |
Esso på Storgatan, som en gång i tiden drevs av Hörby Taxi. |
Gamla Torg. Bensinstationen framför Kjellkvist hade Anders ”Vettu” Nilsson. |
Den bemannade Stat Oil stationen har blivit automattank |
© Foto: 2013 |
I januari 2013 började man riva Stat Oil stationen. Området skall nu istället användas för bostadshus. © Foto: 2013 |
Skåp, hurtsar, väggskivor, armaturer och mycket annat tas som vanligt inte till vara – allt skickas ner i en container.© Foto: 2013 |
Alla tankar måste bort och marken skall saneras. © Foto: 2013 |
Rivningen fortsätter. © Foto: 2013 |
Några dagar senare. 30 jan 2013. © Foto: 2013 |
Inte mycket kvar. 30 jan 2013. © Foto: 2013 |
Brandstationen | |
Frivilliga brandförsvaret samlade för en gruppbild framför |
Brandspruthus |
Året är1981. |
|
Foton: © Roland Pedersen. |
Här en gammal trotjänare, nu som pensionär. |
Året 1982. |
|
Butiker och handlare | |
Sven Thorssonska fastigheten. I april 1878 öppnade Sven Thorsson spannmålsaffär i denna fastighet. Senare övertog Carl Lindkvist fastighet och rörelse och därefter Sven Lindkvist.. Kontorslokalerna fanns i gavelsidan och på 1940-talet hette personalen Sture Ramberg, Carl Gustavsson, Blenda Paulsson. På lagret fanns Olof Andersson och Nils Andersson. |
|
Huset byggdes av Sven Thorsson. 7 april 1878 öppnade han spannmålsaffär här. Hus och rörelse övertogs sedan av Carl Lindkvist. På 1930-talet övertogs det av sonen Sven Lindkvist. I mitten av 1950-talet övertog Hörby Köping fastigheten. |
|
Butik med tyger och gardiner, men var i Hörby? |
En stolt arbetare på Skånska Lantmännens lokalförening poserar för fotografen. Karl Nilsson heter mannen på bilden. |
"Rondellens blomsteraffär". Kanske omkring 1928? |
Hörbyån. I byggnaden längst till vänster har byns första järnhandel funnits. |
N. A. Mårtenssons pappershandel. Detta var utan tvivel en av de handlarna som annonserade mest. |
Mårtenssons pappershandel. mer om Mårtenssons pappershandel hittar du här. |
Spritbolaget i Stora hotellet. Disponenten hette på 1930-1950-talet Oskar Andersson. Biträden har varit Ester Frank-Henriksson, Gerda Haglund, Sven”bränvin” Nilsson och Gunnar Nilsson med fru. |
|
Den här damen är en välkänd profil för många Hörbybor. Betty Svensson har nämligen sålt glass till många Hörbybor under varma och sköna somrar. På torsdagar sålde Betty Svensson karameller. Hon arbetade också som skolstäderska. |
Texten på skylten ovanför dörren: N AUG LEIJON |
Lärlingsbevis utfärdat till Gustav Adolf Paulsson den 8 oktober 1910. Utfärdat av Målarmästare J Wilhelm Petersson, sedermera Peterssons möbler på Råbygatan. Se förstoring här på PDF 2,1MB. | |
Året var 1943. Ute i Europa rasade världskriget. Här hemma var det inte
värre än att hela personalen på P&G kunde ta en paus i solen för att låta
fotografen få den här bilden. Fler än så var vi inte då. Lastbilen var en
Volvo, givetvis med gengasaggregat. P&G fanns inte i Hörby på den tiden,
men väl idag, så vi tyckte bilden platsade här ändå. |
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1922. |
A. W. Sjöbergs mattaffär på Nygatan. |
|
Caféer och bagerier | |
Anna Månssons Café. Möjligtvis omkring 1928. |
Konditori Anna Månssons Trädgårdsservering. |
Storgatan. Anna Pålssons café. Näste ägare var Viktor Nilsson och då hette caféet ”Fenix”. Omkring 1954-1955 ägdes caféet av Henry och Dagmar Hansson. Siste café ägaren var troligen Göte Feuk. |
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1939. |
Hörby på 1930-talet. Två unga Hörbydamer poserar utanför en fastighet som inrymmer matsal och café. Huset låg där ICA och Plens finns nu. |
Sykurs på Björks Café omkring år 1930, anordnad av Husqvarna symaskinsfabrik. Deltagarna fick lära sig brodera hålsöm, bottensöm och även klädsömnad. |
Nygatan, fastigheten Nygatan – Prostgatan ägdes av slaktare Ericsson. Café och Konditori Svea drevs av Ester och Edith From, som sedermera flyttade till Gamla Torg. 1931 övertog Ebba Cederström Café och Konditoriet. Axel Perssons sadelmakeri fanns i källaren. |
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1923.
|
Nygatan – Prostgatan. |
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1957. |
Nygatan med Kjälls fotoaffär t.v. Nästa hus är Palms Hattar och Mössor samt Palms Conditori och Café. Efter korsningen med Ernst Ahlgrensgatan syns Fotocentrum. De två första husen revs hösten 1970. Foto: Postum Lennart Persson |
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1957.
|
Ekeboda | |
Ekeboda, sista huset på vägen mot Karnas backe. |
|
Ernst Ahlgrensgatan | |
”Ernst Ahlgrensgatan sedd från Nya Torg mot väster.” Fastigheten på höger
sida, ser man först Lindbergs rakstuga. Det var Lindbergs fader, som lärt
sig yrket under sin rekryttjänstgöring i Revinge. Han återvände till Hörby
och öppnade rakstuga 1899, det som sedan blev A. W. Sjöbergs
Manufakturaffär. Lindberg flyttade efter något år längre upp i gatan och
öppnade salong i egen fastighet. |
På 1920-talet bodde här fotograf Lindstedt. Han efterträdes av Lisa
Jonsson, som i sin tur efterträddes av Anna Tykesson. Siste fotografen i
huset var Ester Göransson. |
Lindbergs frisersalong. Början på 30-talet. På trappan står Lindberg med dottern Ruth som var hårfrisörska. |
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1947. |
Ernst Ahlgrensparken | |
Victoria Benedictssons, alias Ernst Ahlgrens bokar, som inte ligger i Ernst Algrensparken utan i parken vid hennes hus på Råbygatan. |
|
Närvarande familj vid avtäckandet av Victoriabysten den 22 juli 1938 i Hörby. Från vänster: Okänd, Uno Benedictsson (styvson), Matti af Geijerstam (styvdotter), Stellan Benedictsson (Unos son) och Åke Benedictsson (Stellans son). |
Deltagare vilar ut i parken där Victorias
staty står. |
I Ernst Ahlgrensparken avtäcktes år 1938 en staty av Ernst Ahlgren, Victoria Benediktsson. Initiativtagare till denna staty var b1.a. musikdirektör Ivar Säfstrand. Statyn gjordes av Jonas Fröding. |
Victoriastatyn finns än i Ernst
Ahlgrensparken, men tyvärr är texten idag oläslig. |
Flustret | |
Vid Flustret. Från vänster: kamrer Lysell, Maria Lindkvist född Thorsson,
Sven Lindkvist, Irene Lysell och längst till höger grosshandlare Karl
Lindkvist. |
Flustret som tillhörde Grosshandlare Carl Lindkvist, Hörby valskvarn, och som ligger där vid ån än idag. Fastigheten har även används som scoutstuga och idag finns en fiskeklubb där. Det staket å taket, med flaggstång som inramade en terrass finns ej kvar. Likaså har gavelfönstret ersatts med en altandörr. Årtal okänt: |
Texten hämtad från Henry Olssons bok "Berättelsen om Hörbys förvandling under de senaste 150 åren". Vi har fått rätten av Elsi Olsson, som har upphovsrätten idag att publicera text och bilder från boken. Där det inte krockar med annans upphovsrätt. |
|
Gamla bron | |
Gamla och nya bron
På 1950-talet insågs att
förbindelsen med Hörbys Söder behövde förstärkas med en bättre bro än den
skrangliga fackverksbron vid Nygatan, även om man ännu inte insett att den
gamla stenbron inte heller kunde hålla för modern biltrafik. Under mer än
ett års tid omkanaliserades ån medan man byggde
den nuvarande gjutna, armerade betongbron (bild efterlyses). Den verkligt
Nya bron skulle alltså möjliggöra huvudvägen till Söder och söder därom,
inte Ystadsvägen efter att Gamla bron, som befarades skramla sönder, blev
avstängd för biltrafik i modern tid. |
Nya bron med kyrkan, 2016. Foto: © Leif Blumenau. |
Gamla och nya bron, Hörby söder. |
|
Parti av ån |
Parti av ån |
Gamla Torg | |
År 1874 köpte krögaren C. M. Ljungberg av postmästare Benediksson tomten i
hörnet av Gamla Torg - Råbygatan, och byggde den tvåvåningsfastighet som
finns än idag. Han inrättade en speceriaffär som han drev själv, samt en
manufakturaffär som ägdes av Sansiö. Andra ägare till fastigheten har sedan varit Bröderna Rosengren, (som byggde kafédelen) Reinh. Holm och numera Lars Tulldahl. Tidningarna Centralskåne och Mellersta Skåne har också varit verksamma här. Textkälla: Berättelsen om Hörbys förvandling under de senaste 150 år. Utgiven av Henry Olsson 2001. |
|
Gamla Torg med Jordbrukarbanken. Årtal okänt.
Leif berättar |
|
Café Svea, numera Boijertz. Anna & Iris Hast, en välkänd butik för sina hattar. Holmbergs efterträdare, till höger som var en uraffär. |
|
Holmbergs uraffär som du ser på bilden ovan. Personer på fotot är från vänster dam okänd,
man med fluga är Alfred och fru Mathilda, Wille Svensson och längst ut
till höger Carl Martinsson. |
|
Bilden tillställd oss av Elsa Olsson. |
|
Gamla Torget kallades i äldre tider för Stortorget. Här ser vi en bild tagen från Storgatan (Dröften). Dröften kan betyda att man ledde kreatur den vägen ut på vångarna runt Hörby. Den tredelade lyktstolpen som står mitt på torget köptes från Köpenhamn 1890. Den hade stått på Kungens Nytorg. Numera finns den i trädgården vid Hörby museum. På Stortorget (Gamla Torg) ser vi Nya Garnboden, Mårtenssons Pappershandel och en Möss- och hattaffär, som ägdes av Häggelin. Idag har vi Kjellkvist här. Redan 1912 köpte urmakare Kjellkvist fastigheten till vänster. Text: © Kjell-Åke Åsfält. |
|
Året är 1926. |
Äppelförsäljning på Gamla Torg i Hörby 1950. Eric Lundquist. |
Året är 1926. |
Året är 1926. |
Den här damen hette Betty Svensson, men kallades i dagligt tal för "Ispinna-Betty". Hon var en välkänd Hörbyprofil, både som glass och karamellförsäljare, men även som skolstäderska. |
Nils 35:ans köttaffär på 1930-talet. |
Per Mörks köpmansgård skymtar i bakgrunden. Se och läs mycket mer om denna köpmansgård här. |
|
Från kyrkogården vid Gamla torg mot Storgatan. På höger sidan ses föreningsbanken. |
Året är före 1885. Gamla Torg och Storgatan. På vänster sida:1. Huset byggdes av Skrädaren Stjärnkvist, som bedrev skrädderi några år. Grosshandlare Pettersson övertog fastigheten.. Fabrikör Sahlin övertog affären, och fick namnet Nya Garnboden, där såldes garner och stickning. 1890 övertogs firman av O. W. Coreus. 1915 överlätts den till ett biträde Nanna Mårtensson. Sista innehavaren var Anna Linden. 2. Här har varit skoaffär. På senare år Brannings optik. Övre delen Mårtenssons pappershandel. 1. Höger sida: Gamla Tingshuset. Winqvist järnhandel, sedermera Tholdens. Här hade Kranz och Persson Herr och Dam ekipering innan Föreningsbanken flyttade in. 2. Häggelins Hatt och Mössaffär. 19 öppnade Kjällkvists Ur och Guld. |
Gamla Torg mot Nygatan. |
|
En av Hörbys mest berömda affärer genom tiderna är utan tvekan Mårtenssons Tobaks – och Pappershandel. Här kunde man köpa det mesta och det fanns folk som besökte affären bara för att få en titt bland hyllorna. För där kunde man göre de mest fantastiska upptäckter. Allt mellan himmel och jord salufördes här – nästan åtminstone. I dag är det bara en liten del av huset kvar, det är den del där Brannings optik håller till. ICA-hallens byggnad tar resten. Ladan, som står till höger på bilden, är antagligen ett lottstånd. Här stod under en lång period ett av Hörbys korvstånd. Bland annat sålde Scott korv här och senare också Assar. Byggnaden låg mellan Garvaregatan och Gamla Torg med långsidan av huset ut mot Storgatan. Leif berättar |
Bilden tagen från kyrktornet. |
Grosshandlare Per Mörcks gård. En torgdag på parkeringen. Längst till höger syns Per Mörck. Fastigheten bakom vedstackarna är skräddare Möllers hus på andra sidan gatan är till höger ”Anna Strykerskas” nästa ägdes och hyrdes ut av Per Mörck och det sista var målare Algot Svenssons. |
Häst och vagn, i övrigt okänt. |
Gamla Torg. |
Per Mörcks Fastighet byggdes av August Täcklind 1864 och öppnade då speceriaffär här. Han handlade även med lump m.m. Efter Täcklind hade en Henning Bengtsson affär (1893) han blev kompanjon med en som hette H. Andersson. 1910 köpte per Mörck fastigheten och flyttade då hit sin speceriaffär som han hade i fastigheten bredvid Bengtsson flyttade nu in i Järnhandlare Olssons fastighet. |
Pär "Tue" Nilsson med sin häst Karna i arbete på gamla Torg. Läs mer om Pär "Tue" på Henry Olssons sida. |
|
Bilden tagen från Ringsjövägen. Planteringen vid kyrkan. Kyrkan är bakom fotografen. |
Gamla Torg med Storgatan. |
Nils Olssons fastighet, Gamla Torg. Detta hus byggdes i mitten av 1890-talet efter att Höga Hus rivits. Höga Hus utbjöds till försäljning 1891 då fröken Mathilda Lövgren avlidit. Denna fastighet byggdes av Järnhandlare Nils Olsson. 1901 dog Olsson och in flyttade Bengtsson och Andersson som nu slutade med specerivaror och enbart ägnade sig åt klädesförsäljning och manufaktur. I Bengtssons och Anderssons gamla lokaler flyttade nu Per Mörck in. |
Gamla Torg var ett omtyckt motiv för dåtidens fotografer. Här står bilarna och en buss snyggt och prydligt parkerade. Några trafikljus och stängsel runt torget var det inte tal om på den tiden.
|
Före detta Höga hus revs 1894. Det nya byggdes några år senare. Här fanns tidigt en telefon och telegrafstation på 2:a våningen. Ovanför vänstra fönstret med markis ser man att det står C.F Ohlsson. Enligt församlingsboken från 1906 fanns här en handlande som hette Charles Fredrik Ohlsson, han var född 26 februari 1889 i Hörby. Hans föräldrar bodde då på Nygatan 2, hans far var järnhandlare Nils Olsson född 16/5 1862 i Huaröd, moderna hette Fredrika Frennesson född 30/11 1863 i Hörby. Textfakta: Bygdeband. |
|
Torgbild från Gamla Torg. I raden av bilar ses den lilla lastbilen det var ”Pella” från Kristianstad som sålde frukt. Ståndet med tältduk var Otto Månsson som sedan hade fruktaffären i Storgatan. Skåpbilen är bagare Jönssons från Höör, försäljaren hette Strand. Mannen i ”Trehjulingen mitt på torget var ”Träskpär” som larvat ut sina träskor på torget till försäljning. Vagnen framför ”Träsko Pär” tillhörde Hörby bageri som ägdes av Martin Nilsson. Stånden på höger sida var köttstånd den översta tillhörde Axel Svensson, nästa Ivar Andersson, Algot Olsson och Ville Jeppsson från Råby. |
Apoteket vid Gamla Torg: Den gamla apoteksbyggnaden vid Gamla Torg byggdes av kopparslagare Ekman år 1858. Han hade blivit trångbodd i Höga Hus därför behövde han nya lokaler för sin verksamhet. År 1869 avvecklade Ekman sin verksamhet och in flyttade nu apoteket det hade tills nu funnits i garverifaktor Olssons fastighet i Storgatan (senare smeden Henrikssons fastighet). Apotekare Peter Mauritz Nordkvist hade fått lov att anlägga ett nytt apotek och eftersom dessa lokaler var lediga och låg centralt så flyttade man hit. Apoteket fanns sedan här till 1966 då ICA-huset var färdigt och man flyttade det. Nu 1966 flyttade biblioteket hit. Sedan Mellersta Skåne en kort tid därefter Skånska Dagbladet. |
Stensättning på gamla Torg. |
Slädparti. Bilden är från år omkring 1920. |
En torgdag omkring 1902-1910. Den gamla gaslampan som syns till vänster inköptes några år tidigare från Kongens Nytorv i Köpenhamn. Den står nu renoverad i Museets trädgård. Foto: Oscar Halldin. |
Bilden ovan är en kolorerad version av bilden till vänster. Ett vanligt sätt att få färg i bilden innan färgfilmens intåg. Vi ser att det råder full aktivitet på Gamla Torg. Det är förmodligen en torsdag, för man hade alltid torgdag på torsdagar. Bönder från trakten kom och sålde bl.a. kärnat smör av hög kvalitet. Uppköpare köpte upp det mesta för att på eftermiddagen åka till Malmö och sälja varorna vidare. Textkälla: Alv-Asfalt.
|
N. A. Mårtenssons pappershandel, på Gamla Torg. |
Observera stoppljusen, som vilken "storstad" som helst i lilla Hörby. Fotograf: okänd, men sökes. Bertil Månssons Trafikskola startades upp i Hörby 1954. Verksamheten utvidgades snabbt och snart hade de förvärvat 5 körskolebilar av märket Volvo Amazon, som hade kommit på marknaden sedan 1956. Själva bilen kännetecknades av sin totala brist på segdragning vilket förde med sig nödvändigheten att flitigt växla upp och ner, t. ex. vid rundande av gathörn skulle man helst ner i ettan. Annars fick man motorstopp vilket var en allvarlig anledning till att bli kuggad. När det blev min tur att köra upp 1961, var körprovet i Kristianstad eftersom Vägverket menade att Hörby inte var representativt nog för komplicerad körning med trafikljus. Flera dyra körtimmar förlades till Kristianstad för att preparera en för uppkörningen. Omkring 1963 revs tornfastigheten och snart blev Tornabacken jämnbred med Storgatan. Sedan tog det till ombyggnaden av gamla Torg 1987 innan kommunen äntligen satte upp ett trafikljus där vid hörnet med Råbygatan, se bilden. Just i denna farliga korsningen, erinrar jag mej, där var en fruktansvärd olycka på slutet av 1950-talet, med en liten pojke på cykel som kom under en långtradares tanksläp. Om dessa drastiska ommöbleringar fick
Vägverket till att ompröva sin inställning om Hörby som godtagbar
körprovsort har jag ingen aning om. Men jag gissar körkortsprovet är
fortfarande i Kristianstad liksom på den tiden, eftersom även närmare till
Eslöv, välförsedd med trafikljus, är diskvalificerad. |
Militärer på Gamla Torg. Tidsepok okänd. |
Militärer på Gamla Torg. Tidsepok okänd. |
Gästgiveriet | |
Gästgiveriet i Hörby på 1800-talet. Byggnaden revs 1900 och ersattes då av
Hörby-hotell, nuvarande Stora Hotellet. |
Gamla gästgiverigården rivs. |
Hörby cykelklubb utanför gamla gästgiveriet. |
|
Häckande Skrattmåsar i Lågedammen, på tidiga våren. Målare, Christian Kruse tyckte om att porträttera de lövlösa träden, kanske alar, just häromkring. Foto: © Leif Blumenau. |
|
|
Gatunätet | |
En del av Hörbys gatunät 1898. |
|
|
Hästtorget, Oxtorget, Kotorget, Parktorget, Marknadstorget. Kärt barn har många namn. |
|
Festtåget under “Rödakorsfesten” i Hörby. Denna anordnades under ett antal år varje sommar och var förlagd till “Hästatorget”. Nu heter det visst Parktorget, beläget vid samrealskolan. Bilden är kopierad från en tidningssida i Mellersta Skåne. Troligen 1943. Kusken är jag själv, Lennart Westerlund. |
Hästtorget 1957. |
Colorerat vykort. |
Förmodligen förlagan till det colorerade vykortet här till vänster. |
Hästtorget med Samrealskolan under industrimötet 1901. |
|
Hästtorget på 1920-talet. Här en kringresande fotograf, vilket var vanligt långt in på 1950-talet, även om deras utrustningar var modernare. |
Hästtorget: Hörby marknad. |
Oxtorget, Hörby marknad. |
Parktorget. Finansminister Thorsson Talar. |
Kotorget i Hörby. |
Ko- och hästhandel. |
Folkpartimöte på Parktorget 1956. |
|
Hörby Bruk | |
Hörby Bruk byggdes 1902, 1917 bildades ett AB och namnet ändrades till Hörby Bruks AB. Fabriken byggdes ut. Mellan 1920 -1936 hyrdes byggnaderna ut som lagerlokal och 1936 startades ett nytt företag som tillverkade skottkärror. |
|
Hörby mekaniska verkstad grundades 1902 och samma år uppfördes fabriksbyggnaderna. 1909 gick företaget i konkurs. Företaget fortsatte sin verksamhet ännu några år. 1917 bildades AB och namnet ändrades till Hörby Bruks AB. |
Häftiga stormar som dragit fram över Hörby är inget nytt. Det här är vad som återstod av vad som i dag är Hörby Bruk när en höststorm drog fram år 1902. Stormen raserade bygget, men året därpå var driften i gång igen.
|
|
|
Hörby Fälad | |
Ellen Fridolin och maken Gustav Fridolin är precis på väg från Lågedammarnas naturreservat och går genom färisten ut mot den gamla banvallen, där tågen gick mellan Hörby - Eslöv. Källhagakällan finns också i dess närhet. Gustav var stins på Hörby station och deras lägenhet var på ovanvåningen i stationshuset. Ellen som var en trogen hembygdsforskare samlade material i deras lägenhet och hade där ett litet museum, som hon bjöd dit skolbarn och undervisade om föremålen. Hennes mål var att gamla Tingshuset mitt emot stationen skulle bli museum i framtiden, vilket det också blev. Det öppnades i slutet av 1970-talet och Ellen dog 1981 |
Fäladen var egentligen full av Enebuskar, d.v.s. innan den
stora översvämningen i Holland 1953, då fäladen nästan kalhöggs på sina
Enar, som ansågs särskilt effektiva för att bygga nya diken och dämma upp
mot Nordsjöns raseri. Då området sedan fredades var det för sent och beståndet har aldrig växt till sig. Där var ju Lågedammarna. Den närmast Hörby var ju inte särskilt djup, vilket man kunde känna på när man gick ner sig på isen, särkilt i närheten av utflödet och omkring vattenväxterna som reste sig över isen. Senare på våren häckade just på dessa tuvor massor med skrattmåsar och Gud hjälpe den som vadade ut för att knycka ägg. Dem blev helt överlortade av störtbombande fåglar. © Leif Blumenau.
Vad är en fälad? Ordet fälad har samma ursprung som det
danska (östdanska)
ordet fælled, och är sammansatt av fæ =
nötkreatur och lath = landområde. |
Hörby kommun | |
Hörby kommunstyrelse vid sista sammanträdet 1973. Ledamöter från vänster: Fabrikör Gösta Larsson, Hörby, nämndeman Nils J. Nilsson, Hörby, nämndeman Allan Ernstsson, Åkeslund, landstingsman Harry Hansson, Hörby, kommunstyrelsens ordförande Nils Jönsson, Gammalstorp, kanslichefen Arne Lander, Hörby, nämndeman Erik Nilsson, Södra Rörum, lantbrukare Malte S. Olsson, Norrto, nämndeman Albin Persson, Råby, lantbrukare Gunnar Andersson, Bessinge och bilreparatör Lennart Magnusson, Hörby. Fotograf okänd, men sökes.
|
|
© Hörby Fritidsnämnd. Foto: E. Danielsson, Genevad. |
© Hörby Fritidsnämnd. Foto: E. Danielsson Genevad. |
Detta var ett svarskort som Hörby kommun svarade med till sina kommunmedborgare. På "den tiden" använde man penna, papper. kuvert och frimärke och inte minst tog det mycket längre arbetstid att svara – men då fungerade kommunikationen. Idag har vi e-post, som sändes med en knapptryckning, men det tar " tio" gånger så lång tid att få svar idag – om det ens kommer något. Detta fenomen är naturligtvis inte bara Hörby kommun som står för. Det är en dålig, nonchalant attityd och trend, som genomsyrar samhället totalt. Så visst var det "bättre förr" | |
Övre raden: Mitten raden: Nedre raden: Berit Albinsson, Inez Björklund, Britt-Marie Hofvander, Ann-Marie Jacobsson, Nils Jönsson, Sonja Lundholm, Karin Svensson, Ann-Margret Andersson, Ingegärd Johansson. |
|
Kommunalråd Tage Frostle |
Åke Rosberg |
Från vänster |
Kommunalkonferens. |
Hörby Valskvarn | |
Hörby Valskvarn, ca. 1938. Valskvarnen ägdes av grosshandlare Carl Lindqvist. Bilden är från framsidan vid Råbygatan, samt bakom vid Sumphuset. Kvarnmästaren vid denna tidpunkt hette Celspon, och hade sin bostad under magasinet, å den byggnad som är i förgrunden. Mjölnaren å interiör bilden är Johanna Johansson Bangatan Hörby. Bilden till höger föreställer rännan till Hörby Valskvarn, och är tagen uppe från flustret, som sedan leder fram till de moderna turbinerna. |
|
1945 kom Valskvarnen under ny ledning av Sydkvarn och
kvarnmästaren blev Sten Abdon, som tjänade här till 1961. Familjen Abdon
byggde sig en magnifik villa belägen söder om infartsvägen, som framgår på
den vänstra bilden om dock ledsamt nog inte med på bilden. Deras son Rolf
var klasskamrat i småskolan och han bjöd mig på saftkalas för första
gången i mitt liv. Sedan kom jag dit flera gånger. När kvarnrännan nästan
på svämmade över bräddarna, på sena våren gick det bra att bada där på
säkert avstånd från turbinerna, eller så badade vi i sädesbingen, ungefär
som Joakim von Anka i hans pengarbinge. Naturligtvis utgick kvarnrännan
från uppe vid Flustret, och där strövade vi i den trolska miljön mörklagd
av täta lövverk och barrträdsdungar eller vid dem vattensjuka ängarna vid
randen där ljuset tvärtom flödade och växtligheten dominerades av ett gult
hav av kabbelekor. Text: © Leif Blumenau. |
Bilden, tagen från Mellersta Skåne, 1953, visar kvarnmästare Sten Abdon som håller koll på skyddsanordningen. Såvitt jag vet brann det aldrig på Sydkvarn, vilket var ovanligt för silor att detta slag. |
Hörbyposten | Mellersta Skåne |
Hörby Posten som i december 1899 erhöll namnet
Hörby – Posten Central Skåne gick det bra för fram till 1911. Då var det
slut för denna tidning. I juli samma år startade Ivar Säfstrand Mellersta
Skåne.
|
Mellersta Skåne |
Idrotssplatsen | och annan sport |
Året är 1927. Från vänster bakersta raden: |
Hörby Boif. omkring 1928. |
Skyttepaviljongen vid gamla bränneriet, kyrkan i backgrunden. |
|
Hörby Gymnastik och Idrottsförening 1921. År 1927 gick föreningen ur och bildade en egen förening som fick namnet Hörby Gymnastikförening. |
År 1927 gick gymnastiken ur Hörby Gymnastik och Idrottsförening och bildade en egen förening som fick namnet Hörby Gymnastikförening. Samtidigt ändrades då det gamla namnet på föreningen som då blev Hörby Boll och Idrottsförening. På bilden ser vi gymnastikflickorna från 1930 i Hörby. |
Idrottsplatsen. |
Hörby cykelklubb utanför gamla gästgiveriet. |
Skyttebanan i Hörby låg på söder i Hörby. Skyttepaviljongen låg bakom Ola Anderssons bryggeri ca. 50 m från ån intill där Jehovas lokal finns idag. Hörby Skarpskyttekår bildades omkring 1860. |
|
Industrier och Småföretag | |
Anna (1895-1962) Emil (1900-1967) Gunhild (1893-1983) Skomakare Carl Westerlund (1870-1952) Lorenz (1897-1972) Hustrun Augusta Westerlund (1873-1956) Bror (1902-1973) |
Gunhild, Anna, Augusta, Bror, Carl, Emil, Lorenz. Bilden troligen tagen när Carl fyllde 80 år. Hela familjen intakt sedan bilden från 1910. |
Bilderna ovan visar hur familjen Westerlund utvecklats under 40 år. Jag är barnbarn till Carl Westerlund och min fader var Bror Westerlund (Han arbetade hos järnhandlare Tolden i Hörby). Bilderna ställda till vårt förfogande av Lennart Westerlund, Malmö, f.d. Hörbybo. |
|
Sven Lindsjö Cykelmakare. |
En välkänd Hörbybo kan vi visa bild på i dag i vår serie ”Det gamla Hörby”. Det är sotarmästare Olsson, en mycket välkänd profil i orten. Bilden är antagligen hämtad från något arrangemang där sotarmästare Olsson agerar sillgubbe. |
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1940. |
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1946. |
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1947. |
|
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1940. |
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1946 |
Hörby, Ysteri, Sockerfabrik, Östra folkskolan. |
Fyra mekare poserar stolt för fotografen. Bilden är hämtad från Ljunggrens bilverkstad som en gång i tiden låg vid nuvarande Ekstrands varuhall. |
Texten hämtad från Henry Olssons bok "Berättelsen om Hörbys förvandling under de senaste 150 åren". Vi har fått rätten av Elsi Olsson, som har upphovsrätten idag att publicera text och bilder från boken. Där det inte krockar med annans upphovsrätt. |
|
Addo startade i Hörby 1952 med Nils Holmberg som Platschef. 1957
inträffade en svår olycka med flera skadade en man tog. 1968 i dec. lades
fabriken ner och tillverkningen av räknemaskiner flyttades till
moderfabriken i Malmö. En tid efter det Addo flyttat kom Ljungmans från
Malmö att disponera lokalerna, Ljungmans tillverkade bensinpumpar. Omkring
1970 flyttade även Ljungmans sedan Hörby Kommun vägrat att renovera
lokalerna. Kommunen ansåg sej inte har orsak att göra detta eftersom man
inte ägde lokalerna ej heller fastigheten. Efter Ljungmans kom Chris
Marin och sedan Abicon. |
Hörnet Bollhusgatan och Prostgatan. |
Invigningen av Hörby Vattenverk 1939. Från vänster: |
Hörby vattenverk. |
Foto: Agne Klarinder. Förlag: E Danielssons Genevad No: 11081. |
Carl-Axel Samsioe |
Kursgården i Hörby. Foto: AB Flygtrafik. G. Liljeqvist, Bengtsfors. |
|
Järnvägsstationen och "lite till" |
|
Från och med februari 2016 har Hörby järnvägsstation fått en egen sida. Järnväg är ett stort ämne och vi hoppas att alla ni järnvägsentusiaster "där ute", vill vara med och bygga upp sidan. Till Hörby järnvägsstation. |
Karnas backe med Tivoli | |
Dansbanan i Karnas backe. |
Festfolk i Karnas backe. |
Okänd ung dam med sin hund. |
Skidtävling 1931 i Tivoli Karnas backe. Skidsport utövades länge i Hörby men på 1950-talet gick den över till Satserup där terrängen var bättre. |
Entrén till Hörby Tivoli som byggdes av bagare Nils Aug. Leijon år 1914. Han arrenderade marken av syssloman Oskar Apelgren. Andra ägare till tivolit har varit fru S. Persson samt Folke Nilsson. Tivolit kallades allmänt för ”Karnas backe" efter en servitris som hette Karna. Många fina orkestrar spelade här genom åren. |
Karnas backe: Dansbanan |
Bilden tagen från backen ner mot dansbanan. |
En friluftsdag för skolbarn i Karnas backe. |
Demonstration i Karnas backe. |
|
Uppe på backen fanns ett långt hus där det fanns en servering där b1.a. "Karna" serverade. Vintertid tränade bröderna Rosvall (Giraldos Brothers) lindans här när det inte var upptaget för dans. |
|
Lite historia om Karnas backe. Läs PDF-fil. här. | |
Klockaregården | |
Klockaregården i Hörby. Henning, Malte och Per, barn till Hanna och Anders Hansson. |
Hörby Klockargård. Anders Hansson hustrun Hanna Barn: Henning född 1917.
Malte född 1919. Per född 1923. |
Klockaregården i Hörby. Förmodligen omkring 1928. |
|
Kristiandstadsvägen | |
Nils Håkansson Kristianstadsvägen. Tidigare ägare fadern August Håkansson, som köpte fastigheten Av Anders Persson. |
|
Villa Rosenhill Kristianstadsvägen 46.
|
Villa Rosenhill. Fru Månsson. Johanna Månsson dotter. Anna Månsson dotterdotter. Gerda Månsson dotterdotter. Anna gift med Josef Persson Henset. |
Kvarngatan | |
Kvarngatan: Byggmästare Viktor Liljeborgs fastigheter i hörnet av Kvarngatan – Ryttersgatan . I den högra fastigheten hade provinsialläkare Romer sin praktik tills i början av 50-talet.
Text till tidningsklippet till höger. |
|
Kyrkan | |
Kyrkan byggdes om fullständigt 1895-1897
till det utseende den har idag. |
|
|
Invigning av en kull vargungar i Hörby kyrka ungefär 1950. Scoutledaren
går vid namn Bertil Hermansson och vargungarna är räknat från vänster, Rolf,
Helge, jag själv också Fidde.
Kompletterande uppgifter inkomna vid ett senare tillfälle. |
Konfirmationsfoto från 1958. |
|
Gamla kyrkan är från mitten av 1100-talet med Carl stenmästare som
byggmästare. Vapenhuset antas vara byggt på 1500-talet. År 1818 byggdes
den så kallade nykyrkan över vars ingång man vid ombyggnaden fann
inskriptionen Carolo XIII Rege Sueciae et Norvegiae Haec Pars Templi
Extructa Anno MDCCCXVIII vilket betyder under Carl XIII konung av
Sverige och Norge, uppbyggdes denna del av kyrkan år 1818. |
|
Gamla prästgården och gamla kyrkan 1889. Bilden tagen från sydsidan, ängen, som sedan bebyggdes med villor. |
Foto: Oscar Halldin 1904-1906. |
På 1950-talet insågs att
förbindelsen med Hörbys Söder behövde förstärkas med en bättre bro än den
skrangliga fackverksbron vid Nygatan, även om man ännu inte insett att den
gamla stenbron inte heller kunde hålla för modern biltrafik. Under mer än
ett års tid omkanaliserades ån medan man byggde
den nuvarande gjutna, armerade betongbron (bild efterlyses). Den verkligt
Nya bron skulle alltså möjliggöra huvudvägen till Söder och söder därom,
inte Ystadsvägen efter att Gamla bron, som befarades skramla sönder, blev
avstängd för biltrafik i modern tid. |
Kyrkan och gamla bron. Detta är den gamla Stenbron vid Ystadsvägen ”tidigare Södergatan” byggdes år 1838 av byggmästare M. Cederholm från Högseröd till en kostnad av 1970 riksdaler. Till brovalven som skulle vara 10 alnar breda i vattengången, beställdes 390 alnar huggen sten från stengravarna i Höör. Mycket sten togs från markerna runt Hörby. Till fyllning gick det åt 480 lass grus och 320 lass jord, som bönderna begärde ersättning för med 80 riksdaler banko. Allmän bro över ån fanns inte före 1776. Det
var bara prästens bro av trä som gjorde det möjligt för honom att ta sig
över ån. Leif berättar |
Kyrkan o prästgården från bron. VC. för kyrkobesökare i förgrunden. |
Kyrkan och prästgården |
Konfirmander |
|
Prästgården i Hörby |
Prästgården, men här baksidan, som inte fotograferats så ofta. |
Kyrkan och prästgården. |
|
Kyrkan och prästgården. |
|
Lilla Nygatan | Nuvarande Bollhusgatan |
Lilla Nygatan nuvarande Bollhusgatan till vänster Hantverksgården. Till höger samrealskolan. Torget är Oxtorget, Parktorget eller Marknadstorget. Olika namn genom tiderna. |
Förr hette denna gata Lilla Nygatan, men
idag kallas den för Bollhusgatan. Mera känt är kanske Hästatorget eller
som det också kallas för - Parktorget. Samrealskolan till höger innan den
tillbyggdes med flyglar på var sida. |
Länssjukhemmet | Epidemisjukhuset |
Flygfoto över Lasarettsområdet. Årtal okänt. |
|
Kort historik Bostäderna blev snart för trånga, och 1881 byggdes en särskild läkarvilla med 9 rum tvärs över vägen. |
Befolkningen växte och vårdsökandet ökade så sjukhuset blev snart för trångt, vilket ledde till ytterligare tillbyggnader i flera steg. År 1938 hade sjukhuset 75 vårdplatser, fördelade på 3 vårdavdelningar. Under 1960-talet blev det allt svårare att
bemanna sjukhuset med såväl läkare som sjuksköterskor. Det stängdes därför
och ersattes med en 2-läkarstation. Denna ersattes i sin tur år 1971 av en
vårdcentral. |
Länsjukhuset i sommatskrud. |
Länsjukhuset i vinterskrud. |
Länssjukhuset i Hörby. Vid landstingsmötet 1874 beslöts att ritningar till länslasarettet i Hörby skulle upprättas. Arkitekt blev P. C. Sörensson från Malmö och byggmästare N. A. Andersson också han från Malmö hade sjukhuset färdigbyggd 1879. |
|
Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson. |
Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby 1926. |
Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson. |
Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson. |
Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson. |
Byggandet av epidemisjukhuset i Hörby. Foto: Edvard Nilsson. |
Gamla Epidemisjukhuset. Gamla Lasarettet är numera rivet och närgrävt i Ekeröds mosse. Det nya är Vårdcentral och Länssjukhem. |
Augusta Mårtensson, Benarp 11 med två väninnor på Hörby Lasarett, omkring 1880. Foto: Lisa Jonsson, Hörby. |
En ny epidemilag 1919 ålade landstingen att svara för
epidemivården och epidemisjukhus skulle vara byggda före 1928.
Kommunfullmäktige i Hörby beslutade 1922 tillsammans med vissa andra
kommuner att överlåta mark till landstinget för ändamålet. |
|
Epidemisjukhuset i vinterskrud, fastigheten till höger.
|
Epidemisjukhuset, fastigheten till höger. |
Hörby var ett av Malmöhus läns sex lasarettsdistrikt i 1862 års landstingsordning, och 1875 beslöt landstinget att bygga ett lasarett där. Ett år senare stod det färdigt. Det var en 2-våningsbyggnad med personalbostäder på bottenvåningen och en vårdavdelning med 20 platser på andra våningen. Bostäderna blev snart för trånga, och 1881 byggdes en särskild läkarvilla med 9 rum tvärs över vägen. Befolkningen växte och vårdsökandet ökade så sjukhuset blev snart för trångt, vilket ledde till ytterligare tillbyggnader i flera steg. År 1938 hade sjukhuset 75 vårdplatser, fördelade på 3 vårdavdelningar. Under 1960-talet blev det allt svårare att bemanna sjukhuset med såväl läkare som sjuksköterskor. Det stängdes därför och ersattes med en 2-läkarstation. Denna ersattes i sin tur år 1971 av en vårdcentral. Källa: Bygdeband. |
|
Korridor på Länssjukhuset i Hörby omkring 1890. Bilden visar en korridor från 1890 med sjukhusläkare Karl Åkerman t.v., lasarettspredikanten t.h. och troligen förestånderskan Hulda Collin på soffan längst t.h. |
Lasarettets Badhus. Badhuset innehade två omklädningsrum 2 badrum därav det ena avsett med två Badkar för varmbad, det andra med ång- och varmluftsskåp sant stril – sil – cirkel och sittdusch. Badinrättningen var öppen för allmänheten 2 dagar i veckan. Badhuset hade egen ingång. |
Hösten 1879 stod det nya sjukhuset färdigt. Det var en vitrappad tvåvåningsbyggnad med nedre våningen bygg av gråsten och övre av tegel. Valet av byggplats och utformningen av byggnaden speglar båda tidens uppfattning om vad som var viktigt för ett sjukhus. Det skulle ligga utanför själva tätbebyggelsen och ha ett fritt och sunt, gärna högt läge. Sjukrummen hade rejält tilltagna luftvolymer per patient. Därbakom låg teorin om sjukdomars överförande genom skämd luft. Det var den förhärskande uppfattningen före upptäckten av bakterierna och antiseptikens genombrott. Sjukhuset rymde i nedre våningen kök, bostad för läkare, förestånderska och vaktmästare samt en badinrättning som också var avsedd för allmänhetens behov. Övre våningen rymde sjukrum och bostadsrum för två sköterskor. Den var utformad med sidokorridorsystem, en modell som först infördes i Kristianstad 1864 och sedan blev normgivande för svenskt sjukhusbyggande ända fram till sekelskiftet. Arkitekt för bygget var byggmästare P. C. Sörensen i Lund, och huset hade uppförts av byggmästare N. Andersson, Malmö. |
Tvättstugan vid Lasarettet i Hörby.
Lasarettet. |
Lasarettet uppfördes år 1879, på höstkanten, till en kostnad av ca 30. 000:- kronor, med en beräknad driftkostnad å 5.500:- kronor årligen. Dr. Ture Leonard Eneroth var första läkaren vid Lasarettet. Fr. år 1897 till 1919 var Johannes Langenheim läkare å Lasarettet, och var mycket omtyckt, samt var en inbiten jägare. Dr. Langenheim avled av en blindarmsinflamation. Lasarettet lades ner år 1971. |
Länssjukhuset i Hörby. En av dom mera kända och omtalade läkarna på Hörby lasarett var Johannes Langenheim. Efter kirurgstudier i Lund kom han till Hörby den 1 oktober 1897. När han övertog Lasarettet var det i ett mycket dåligt skick, men förutom att han var en skicklig läkare, så var han även en duktig instruktör, vilket gjorde att på bara kort tid var sjukhuset utrustat i allt vad det var ämnat till. |
Lasarettets Doktorsbostad, som låg å andra sidan vägen, byggdes om år 1912, och erhöll 13 rum. |
Doktorsbostaden. |
Doktorsbostaden. |
Läkarbostaden Lasarettet i Hörby. |
Lasarettet. |
Lasarettet. |
Vaktmästarbostaden, Lasarettet Här bodde maskinist Karl Andersson på 1 vån. På andra våningen bodde Karl Hall. Efter Anderssons pensionering bodde Nils Persson här. Den siste som bodde i huset var vaktmästaren. |
Länslasarettet och är troligen taget på 1960-talet. Länslasarettet var
inget sjukhem utan i sin glans dagar ett fullt fungerande sjukhus med egen
operationsavdelning, BB och förlossningsavdelning, epidemisjukhus etc. och
med ett upptagningsområde i stora delar av länet. |
Marknader på Hörbys olika torg | |
Hörby marknadsbilder är flyttade. Ligger
från och med 12 sept. 2015 under rubriken
Tivoli,
Dansbanor och Marknader. Finns även en del marknadsbilder under rubriken Hästtorget. |
Mejeriet | |
Till vänster, Mejeriet och till höger Östra folkskolan. Hörby mejeriförening bildades 1891, samma år blev byggnaderna färdiga. 1935 bildades Sydvästra Skånes Mejeriförbund och Hörbyortens Mejeriförening blev förbundsmedlem. Bilden tagen från korsningen Slagtoftavägen – Kungsgatan. |
|
Norregatan | |
Lennart Perssons foton som visar när man fällde allén 1967. Bilderna tillställda av Staffan Persson, Hörby. |
Ytterligare ett foto från trädfällningen på Norregatan,
troligen tagit av den samme Lennart Persson, men funnits i Eslövs album
från 1960-talet, som tillrådahållits av KG Pressfotos bildarkiv. Varför
man fann det nödvändigt att göra sig av med dem fina träden övergår mitt
förstånd. |
|
|
Det första huset byggdes av Viktor Lilljenbergs fader. Näste ägare hette Forsberg, en senare ägare var kantor Ebba Lybner. Huset längre bort är järnhandlare Gustav Persson (Tholden).
Leif berättar: Bilden föreställer alltså bebyggelse vid Norregatan. Den omnämda Kantor Ebba Lybner, 1915-1978, författade den festliga boken ”Några Glimtar från min barndom”. Antagligen är, Lybyskolan 50 år senare från Ebba Lybners minnen, som kan laddas ner på Bygdeband.se, ett kapitel av boken och utgör fascinerande läsning. Hon var ju organist i Hörby kyrka och gav som extraknäck pianolektioner, bland annat till min storasyster, Inga Britt.
Om mitt minne inte bedrar mig, bodde hon vid den tiden i ett trähus på
Söder. När det gäller järnhandlare Gustav Person kan man enkelt gissa sig
till att han varit fadern till bröderna Bertil och Rolf Tholden, som blev
järnhandeln Winqvists Efterträdare och byggherrar av Storgatan 11.
Lybyskolan 50 år senare, Ebba Lybners minnen
1,9 MB. |
Samsivös sommarhus. Senare bodde faktor Cederkvist och Hilding P. ”Alfa
Laval” där. |
Nya Torg |
Även kallat: Grisatorget, Sillatorget, Fiskatorget el. Ökentorget |
Grisatorget, Sillatorget, Fiskatorget är gamla
benämningar på detta torg. Ett moderna uttryck från 2014 är Ökentorget. |
Jacob Larsson som fick hämta lådorna på järnvägsstationen, och forsla ner dem till Nya Torg, där de hade sina sillastånd. Anton ”telefonare” Hansson (han kallades så för att han tidigare hade arbetat på televerket) hämtade med en cykel som hade en stor pakethållare både fram och bak. Därefter cyklade han till byn och sålde sin fisk. På torget stod även Catarina Persson och sålde fisk. En annan fiskhandlarfamilj i Hörby var Björklunds. Johan Björklund körde i början av 1920.talet runt i byn med häst och vagn och sålde sin fisk. Så småningom köpte han en bil som han tillsammans med sonen Erik nu även körde ut på landsbygden med oh sålde fisk. Hustrun Olga stod på torget och sålde sill till Hörbydamerna. Denna syssla övertogs sedan av sonen Johan och dottern Margit, men när Hörbyhus i Smedjegatan var färdigbyggt öppnade de en fiskaffär där, som till stora delar sköttes av Margit Björklund, eftersom brodern Johan hade börjat att köra runt i bygderna med en varubil. Affären på Smedjegatan var kvar ända in på mitten av 1990-talet då Johan slutade med både varubil och fiskhandel. * För ”Stockholmare och 08:or” är förklaringen på ordet ”Rullebör”, det samma som skottkärra. |
Busstationen på Nya Torg 1940. |
|
Busstationen på Nya Torg 1940. |
1959. Plåtskjulet på Nya Torg där
busstationen och Pressbyrån var inrymd. Det är inte så länge sedan. Kanske
ingen skönhet men bänkarna och träden gjorde det dock lite mer
idylliskt. |
När det gäller Nya Torg att pissekuren
mitt på torget, tyvärr inte avbildad, fanns även på då jag var i 7-års
åldern alltså på början av 1950 talet. Därmed menar jag att urinalen i
Busstationen endast kom till när pissekuren hade tjänat ut. Dessutom
kommer jag i huvudtaget inte ihåg busstationen innan tågstationen lagts
ner och alltså Pressbyrån, som ju var där uppe vid stationen, etablerade
sig i samma skjul. Därför tror jag Busstationen kom till endast på början
av 50talet, inte 40talet som redovisats, men jag kan naturligtvis ha fel
för mig. © Leif Blumenau. |
|
Nya Torg. Var på 1800-talets mitt ett stort kärr, men anlades som torg i slutet av 1870-talet. |
|
Nya Torg i Hörby för en del år sedan. ICA-huset är ännu inte byggt och där Plens ligger i dag såg det ut så här. En fruktaffär och en fotoaffär i samma byggnad. Lägg märke till Messerschmitten, en udda mc-bil på 3 hjul även på den tiden.
Frukt & grönsaksaffären ägdes av Gösta Pålsson, vars son Bengt var
klasskamrat och god vän. Att döma från Ford Tanusen till höger, är vi i
början på 1960-talet, då jag alltså hade börjat på HAL i Eslöv.
Messerschmitten blev till när flygplansfabriken blev förbjuden efter
kriget att bygga flygplan, men skoter -kabin fordonet som passade deras
konstruktionserfarenhet, fick man ju bygga och det lanserades på mitten av
1950-talet. Det verkar som man hade asfalterat över kullerstenarna och
även cementplattan där fiskståndet brukade ställas upp till höger, framför
Otto Liljas speceriaffär. Där befann sig, dessförinnan i tiden den gamle
Björklund en gång i veckan, även då det var smällkallt, som ju var nyttigt
för fisken som färskvara. Han höll värmen genom att klappa händerna på
kors runt kroppen så det smattrade i läderrocken.
|
En härlig bild från Nya Torg i Hörby. Två grisar på rymmarstråt. Mellan torget och Nygatan står de och funderar över sin situation. Vilket håll är det bäst att sticka åt? Neråt torgstånden eller upp mot järnvägsstationen?
Ja, en härlig bild är det, med gris kultingarna som springer lösa, som sig
bör, på Grisatorget på slutet av 1940-talet. Det är vid NV hörnet, i
korsningen mellan Nygatan och Torggatan som leder upp till Hästatorget. |
Nya Torg 1955. Korvkiosken invid trädet sköttes av Fru Sjöland. På den östra sidan av Grisatorget är Arnolds och Gunnar Perssons cykel affär, en viktig institution i byn för oss ungdomar. Genom porten, som en bil just nonchalant blockerar, kunde man köra cykeln och sedermera Puchen rakt in i verkstaden. Jag växte upp med sonen Leif-Göran Persson, som ju bodde, ett tag mittemot, i Konsumhuset på Storgatan. Vi lekte William Arne, dödsryttaren i tunnan, genom att cykla runt på plank uppsatta i en cirkel. När vi var lite större sprätte vi med våra cyklar upp gruset på torget i höga vallar, mycket till Polis Ottos förtret. |
En bil har parkerad vid C. F. Sjöbergs cykelaffär, Den affär som Arnold Andersson och Gunnar Persson sedermera drev. I huset till höger låg en gång en matservering. Idag finns inte husen., här har systembolagshuset växt upp. |
Nya Torg sydöstra hörnet. Skolbild från 1872. |
|
Troligen någon gång under 1920 eller 1930-talet, är från Nya Torg i Hörby och föreställer smågrishandel under en torgdag – torsdag – från ovannämnda tid. Se mer under Marknader. |
|
Nya Torg: Knut Fiskare vid sin vagn |
Nya Torg. |
Grisamarknad på Grisatorget på tidigt 1940-tal. Den sydliga delen av torget var belagd med kullerstenar, som ju var bra för dränering av pisset som silade ner från grisalådorna. Andra huset från vänster, i bakgrunden var Gunnar Persson-Arnolds cykelaffär. Bakom träden till höger gömmer sig Hilding Johanssons lada som skulle bli vulkverskstad i sinom tid. Text och foto: © Leif Blumenau. |
En annan vy av samma scen med dem hästdragna grisavagnarna. Ett följeföl
krumbuktar sig bakom moderstoet till höger. I bakgrunden ses posthuset på
Postmästaregatan. |
Torgdag på Nya Torg. |
Torgdag på Nya Torg. |
Nygatan | |
Leif berättar Där har vi alltså det skandal omsusande så kallade mingelhuset, som ju hade Frisör Helmertssons salong med ingång på hörnet i inte avlägset minne. Efter bion, längre nere för Nygatan är där en bakgård avgränsad av Pamps Blomsteraffär. Där inne var ju Hörbys toffelmakare per excellance. Alla pågarna gick med hans svarta tofflor och flickorna med vita. Dem slets ju ut rätt fort för man hade inte kommit på att sätta gummisula. Metropol var ju en kulturanstalt i byn sedan långt tillbaka, där man kunde se filmer som Borta med Vinden och Rebel without a Cause med James Dean vars frisyr satte prägel på Hörby ynglingar. Man kunde sitta uppe på balkongen och röka så mycket man ville, vilket vi gjorde. Den mest omtyckta biografen var dock Scala just om hörnet på Torggatan. När dom spelade Rock around the Clock med Bill Haley gick ungdomarna amok och välte alla bänkraderna utav ren förtjusning © Leif Blumenau. |
|
Nygatan med Kjälls foto- och tavelaffär. Han var ju även konstnär och
målade tavlor.t.v. Nästa hus är Palms Hattar och Mössor samt Palms
Conditori och Café. Efter korsningen med Ernst Ahlgrensgatan syns
Fotocentrum. De två första husen revs hösten 1970. |
Vägarbete på Nygatan. |
Nygatan från Gamla Torg upp till järnvägsstationen. Vänster sida: 1. Lundbergs beklädnadsaffär. (nu Sions fastighet) 2. Bokhan A. Kockum - Axelina. 3. Palms Hatt och Mössaffär, en Urmakare. Höger sida: 1. Olssons Järnhandel |
|
Nygatan 1910 vykort. Nygatan mot stationen vid Gamla
Torg. Byggnaden till höger finns än i dag. Den ersatte ”Höga hus” som revs
1894. ”Höga hus” inrymde bl. a. Hörby Posten. Se mer info på den förstorade bilden strax under. |
|
Ett fantastiskt arbete genom att kolorera en svartvit bild. Krävde stor yrkesskicklighet. På skylten till vänster
står A.J. Samuelsson Speceri & Diverseaffär. Ägare Anders Johansson
Samuelsson, enligt församlingsboken flyttade han 15/10 1906 till Häglinge. |
|
|
A. W. Sjöbergs mattaffär på Nygatan. |
”Höga Hus”. På 1841 års kartskiss över Hörby ser man norr om Gästgivaregården två hus varav det största var en magasinsbyggnad detta hus kom att kallas Höga Hus för att det hade två våningar. År 1850 startade L. L. Ekman en stor verkstad, där tillverkade man brännvinstråg och större kittlar. Verkstaden sysselsatte ibland upp till 40 st. arbetare. |
Vänster sidan: 1. Slöjd och bosättningsaffär (senare Resia). 2. Kockums bokhandel. 3. Palms Hatt och Möss affär Höger sida: 1. Evald Åbergs järnhandel. (senare Hjorts). 2. Hörby slöjdmagasin på hörnet Liljas Speceriaffär 3. Pamps blomsterhandel.
|
Frosta Härads sparbank |
Frosta Härads sparbank |
Foto: © Stina Nyman. |
Stina berättar: Har också ett jättespecifikt minne av att
det här gicks in och betalades min konfirmationsresa till Torquay,,en
JÄVULSK massa pengar för mig (och för föräldrarna) på den tiden,men jösses
vad tacksam jag är för att jag fick åka! |
Foto: © Stina Nyman. |
Stina berättar: Hit ner galloperade man vid första chans när
man gick i 7-8-9 för att köpa en glass eller godis och hänga lite helt
apropå (läs sjukt uträknat) på torget, lagom långt bort från A-lagarna,
lagom nära för att de snygga killarna skulle kanske se en i de 2 sekunder
de gick förbi. De såg nog aldrig mig, jag gömde mig bakom häckarna som
inte längre finns där, och om de såg mig var det mest för att deras ögon
skummade efter min supersnygga väninna Rebecca. |
Tomtar i gatan ett julkort från Hörby. Kan förlagan till vykortet vara bilden här till höger? Konstnär: Okänd, men sökes. |
Nygatan från Nya Torg mot Gamla Torg. Troligt är att denna bild är förlagan till julkortet här till vänster. |
Här kan du läsa lite om Hörbykonstnärer. Författare: Postum © Henry Holm. Vi har ett generellt tillstånd från arvingarna till Henry Holm att få lov att publicera alla hans artiklar på gammalstorp.se. De har fortfarande upphovsrätten kvar, vilket betyder att tillstånd krävs. | |
Nygatan mot järnvägsstationen. |
Nygatan med Thure B. Wibergs f.d. Järnvägshotellet. Huvudbyggnaden är från 1884. Tillbygget från 1949. Hotellet drevs till 1940. Åren 1941-1945 användes byggnaden för utbildning av militärpolis. Den 18 september 1946 öppnades här konfektionsfabrik vilken lades ner december 1971. Efter omfattande renovering flyttade den 5 november biblioteket 1978 in. I den nyare byggnaden angränsande, söder om på Nygatan, Ture B. Wibergs kappfabrik var en gång en körsnär med pälsaffär, kanske ansluten till TBW. Tänka sig att såna lyxvaror, hade klienter i Hörby, vars medborgare för det mesta var enkla hantverkare, småborgare och bönder och dem verkligt rika med minkpälsförsedda fruar, tror jag, kunde räknas på ena handens fingrar. Text: © Leif Blumenau. |
Nygatan tagen från det 1884 byggda gästgiveriet (nuvarande apotek) och visar Nygatan söderut. |
Nygatan ner mot Gamla Torg. |
Nygatan, efter branden i huset ”Rosenhill” på södra Nygatan natten mellan 28-29 maj 1938. |
|
Polismästare Oskar Sjöberg. |
Polismästare Oskar Sjöberg i vita byxor, mitt i
bilden. Född 1876 i Gudhem (Skaraborgs län i Västergötland). |
Nygatan: Repslagare Christianssons fru med dotter. |
Nygatan – Resia. Denna fastighet revs 1933 för att ge plats åt Sionsfastigheten, som invigdes 1935. |
Otto W. Liljas speceriaffär i hörnet Nygatan - Nya Torg. Fastigheten där Liljas affär är inrymd ägdes av P. ”Göken” Håkansson, det är Håkansson som sitter med hunden i knäet till höger om honom står fotograf J. M. Lindstedt. Damen som syns i fönstret är mor Håkansson. |
Nygatan, fastigheten Nygatan – Prostgatan ägdes av slaktare Ericsson. Café och Konditori Svea drevs av Ester och Edith From, som sedermera flyttade till Gamla Torg. 1931 övertog Ebba Cederström Café och Konditoriet. Axel Perssons sadelmakeri fanns i källaren. |
Västergatan – Nygatan 1939. 1. Sionska fastigheten. Sionlokalen. Ritz damekipering. (Cederquist). Åkerholms barnekipering. Guldsmed Håkan Petersson. Yvonnes parfymeri (B. Petersson). Resia. 2. Emma Perssons bokhandel. Här bodde redaktör? I porten innan Palms fanns ett ölkafé, som var öppet på torsdagarna. 3. Palms Möss och Hattaffär. Palms konditori. |
Nygatan: Repslagare Christianssons fru med dotter. |
Nygatan – Gamla Torg. Järnhandlare Olssons hörna, nuvarande Kreditbanken. |
Nygatan. Utsikt från Järnvägshotellet. |
Pamps Blomsterhandel vid Nygatan. |
Nygatan ner mot gamla Torg. |
Hörnet Nygatan – Prostgatan. Nils Martinsson på rymmen. Hasse Nilsson på tre hjulningen. Elektriker Knut Andersson i samspråk med sadelmakare Rosvall. |
Varuhuset, vid Nya Torg, på hörnet av Nygatan och Torggatan. |
Posten | |
Posten och brevbärare. Året är 1937. |
Interiör från posten. Året är 1903. |
Prostgatan | |
Stora takfönster, talar om att man här hade en fotoateljé. Ett måste innan fotoblixtar blev ett användbart hjälpmedel. De första fotoblixtarna var ju mer pyrotekniska "blixt & dunder" och svåra att hantera. |
|
Ändå inte så stor skillnad till bilden ovan,
trots det gått många år. |
|
Inredningen i Foto och radioaffären. |
|
Prostgatan 1922. Höger sida: Nybyggnaden är Polis Johanssons senare brevbärare Nilssons nu murare Roslunds. Vänster sida: Gustav Nilssons, Martinssons och skomakare A Nilssons. |
|
1. Hörnfastigheten med nya Kopperativa.
handelsföreningen. |
|
Prästgatan | |
Karlsro på Prästgatan. Ägare Maria och Karl Persson 30-talet. Signer sålde blommor där på 40-talet. |
|
Prästgården | |
Den gamla prästgården brann ner till grunden den 25 okt. 1778. En ny prästgård uppfördes i två våningar, undervåning i gråsten medan övervåningen var ekekorsvirke med tegelväggar. I prästgården bodde prosten Petter Weibull. Längorna var byggda av grundmur men några var i korsvirke. |
|
Denna gård, Prästbostället hade Jöns Nilsson, när detta revs flyttade han till Råbygatan. |
Prästgården och kyrkan i Hörby fotograferade i början av 1890-talet, från åsidan. I dag är här en liten park, lummig och skön under vår och sommar. |
Några av Prästerna i Hörby. 1417 Helge Mogensen. 1501 David Andersson, kyrkoherde. 1584 Jens Hansen, kyrkoherde. 1617 Corpitz Olufsen prästvigt i Hörby. 1625 Zacharias Willar kyrkoherde i Hörby-Lyby. 1632 Christian Hansen, kyrkoherde i Hörby-Lyby. 1645 Lauritz Pedersen, kyrkoherde i Hörby-Lyby 1656 Markus Clausen, kyrkoherde i Hörby-Lyby. 1660 Christopher Pedersen Pheig kyrkoherde. 1664 Han Hansen Bruhn, Pheig kyrkoherde. 1673 Pär Jönsson Sommar prost – Hörby - Lyby. 1721 Erasmus Bredahl, kyrkoherde. 1738 Per Thornander, kyrkoherde. 1753 Johann Herrlin, kyrkoherde. 1786 Nådårs präst Lars Fast pastor. |
|
Ringsjövägen | f.d. Västergatan |
Knibergs fastighet vid Ringsjövägen. |
Knibergs fastighet vid Ringsjövägen. |
Nedläggande av kloakledning på Ringsjövägen. |
Västra skolan byggdes av byggmästare Karl Liljenberg från Hörby 1908. Skolan var avsedd för barn boende på Hörby norr, på Ekeboda samt barn boende söder om ån. Byggnaden var då i två våningar och innehöll tre klassrum, och lika många bostäder. Innan det ens hade tillsatts någon lärare reserverades lägenheterna för två lärarinnor och en lärare. Man hade räknat med att skolan skulle kosta 15.000 kr, men innan den ens var färdig förstod man att slutsumman skulle bli omkring 22.000 kr. och så blev det. 1928 byggdes skolan om och till. Man hade blivit trångbodd, elevantalet hade ökat, så fler klassrum behövdes. Det blev byggmästare karl Jönsson från Hurva, som fick uppdraget att bygga om och till skolan. Nu tillkom tredje våningen då man fann det vara ekonomiskt lönsamt att bygga till på höjden. Lärarbostäderna flyttades nu hit, och skolan fick därmed tre nya klassrum på de andra våningarna. Samtidigt byggde man en ny fastighet vid Ringsjövägen till lärarbostäder. Det var samme byggmästare Carl Jönsson från Hurva, som byggde huset. Vid inkorporeringen år 1937 överfördes dessa fastigheter i köpingens ägo. Den egentliga undervisningen i skolan upphörde 1981. I mitten juli 1998 sattes grävskoporna i den gamla skolan och på en vecka var dess historia ett minne blott. Lärare som tjänstgjort på Västra skolan är många, bl. a. Axel Rignell (gift med Alma Borggren)
1902-1940. |
Första huset till vänster ägdes 1910-1925 av Olof Jönsson. 1925 köpte folkskollärare John Hallkvist huset. Nästa hus var Hugo Dahls bilverkstad som brann ner en julmarknad, den övertogs 1934 av B: Lundgren. Längre bort ses Knibergs (färgare) skylt.. |
I denna fastighet vid Ringsjövägen i Hörby, bodde Rektor Bertil Ohlsson, som var Rektor vid samrealskolan. Efter Rektor B. Ohlsson, ägde Tandläkare Walter Bondesson fastigheten. |
Olof Jönsson Kommunalman i Hörby 1910-1925. Detta huset var beläget på Ringsjövägen, huset som lärarinnan Lisa Hallkvist köpte sedan. Olof Jönsson byggde sedan (1925) Fridshill ute vid Heåkra, och flyttade dit. |
|
Kartan är från 1898.Ringsjövägen hette på den tiden Vestergatan, och till höger i bilden är Gamla torget – Idag Gamla torg.. |
|
Villa Tusculum byggdes år 1881 | |
Villa Tusculum byggdes år 1881. Dr. Pär
Green, som var praktiserande läkare i Hörby under åren 1886 till 1891
bodde här. Han var också järnvägsläkare vid järnvägen i Hörby – Tollarp. Vill bara påpeka att sonen Hans Lannerheim,
som vi kallade för Sassa, var den mest framstående sportsmannen, kanske i
Hörbys historia. Så vitt jag kommer ihåg var han helt uppe där på svensk
nivå i bordtennis, och säkerligen den största ishockeystjärnan i BOIFs
undomslag. Jag har ett par kommentarer till bilder
under rubriken Ringsjövägen. Den först gäller Villa Tusculum. Leif
Blumenau skriver så här: |
I huset som har gaveln mot gatan hade bagare
Viberg sin affär. Johanna Knut köpte här sina bullar som hon sedan sålde,
när hennes egna tagit slut. |
Leif berättar Ända till slutet av 1950-talet såg det ut så här, västerut från Ringsjövägen och Hörbybefolkningen hade i stort sätt stagnerat vid 3000 själar och låg i stor konkurrens med Höör för att bli större med bara 100 själar. Rosenquists Shell bensinstation, GM bilförsäljning och verkstad syns genast till höger. Den höga ljusa byggnaden bakom det stora lummiga trädet är Gamla Skolan och man kan se en del av den tillhörande fotbollsplanen allra ytterst till höger. Cyklade till skolan under 3-4 år den här vägen, allt sedan som försteklickare till att börja med förträfflige, men stränge lärarinnan Olga Andersson och sedan med unge vikarien lärare Arvidsson, som alla flickorna förälskade sig i. |
Den översta våningen
tjänade som bostad, t. ex. för Fröken Mellstedt som lärde mig att sy och
virka. Man kan knappt skymta där Norregatan mynnar ut på Ringsjövägen och Tusculum dessförinnan för blotta grönskan. Riksbyggena på väster hade ännu inte påbörjats, och inte heller revisor Bäckströms fina villa. Uppför backen, allra överst till vänster, bodde timmermannen, som snickrade alla stånden till stormarknaden. Vägen, Riks15, bar till Lund och Malmö via Osbyholm, Hurva och Röstånga, och man ville kunde man sticka av till Höör, Ringsjöstranden, eller Eslöv, till alla dessa färdmål genom att vrida till höger. Liftade en hel del till Eslöv när tåget blev nerlagt och bussförbindelsen var undermålig. © Leif Blumenau. |
Kommunhuset. Fotograf: okänd, men sökes. |
Kommunhuset. Fotograf och Förlag: okänt, men sökes. |
Råbygatan | |
Lantbrukare Martin Olssons gård, Råbygatan 25, Hörby. |
Thorssonska gården. |
Victoria Benedictssons, alias Ernst Ahlgrens bokar, som ligger i parken vid hennes hus på Råbygatan. |
|
Kvarnviks kvarn på Råbygatan. Granne med sjukhuset. Under 50 och 60-talet fanns en tvättinrättning i en av byggnaderna. I slutet av 60-talet brann en del av byggnaden ned. I den kvarvarande byggnaden fanns Trensums musteri. |
Råbygatan. Ett gammalt hus i förgrunden, en herre som står och blickar ut över vägen som ser ut som lervälling. |
Råbygatan i Hörby. Så här såg det ut i svunnen tid. Ett hästekipage kommer stilla och lugnt körande. Bakom står en liten tösabit och betraktar ekipaget. Tösabiten heter Ester senare gift med Hjalmar Henriksson. Ekipaget hon tittar på är skrothandlare ”Vitto” med sin vita häst. |
Flera gårdar fanns inne i centrala Hörby i början på 1900-talet. Den här gården Nr 23, fanns i korsningen Råbygatan- Ystadsvägen. Gården uppfördes i slutet av 1700-talet och revs 1912, då nya byggnader byggdes. Här ligger numera ett tvåvåningshus och intill finns Fogelbergs skor. |
Råbygatan, våren 1903. Huset vid krysset på bilden är Peterssons Heminredning. Fastigheten närmast till vänster inrymde Peterssons Färghandel . I våra dagar har Bilkompaniet hållit till där och nu är det Nya Cykel - och Finmekaniska Verkstaden. Huset nedanför har inrymd ett bageri en gång i tiden. |
Året är 1903. Peterssons Möbelaffär lämnade S:t Olofsgatan och flyttade in i den nuvarande fastigheten vid Råbygatan. År 1903 byggdes det huset om rejält och på bilden poserar Byggnadsarbetarna för fotografen. |
Råbygatan till vänster garvare Hallkvists hus. Läderaffären övertogs av sonen Algot Hallkvist sedermera av dennes änka. Rakt fram Carl Lindkvists hus. (tidigare Sven Thorssons fastighet). Till höger målare J M Peterssons fastighet senare Fritz Petersson och därefter Yngve Petersson. |
Råbyvägen. Den vita byggnad, är lasarettet, och huset vid vägkanten invid ån beboddes av Nils Strand, som var mjölnare å Kvarnvik. Omkring 1935 – 1940.
|
Råbygatan, Axel Martin Olssons gård. |
|
Året är 1900. |
Råbygatan från öster. På den vänstra sidan fanns Peterssons Färg och mitt över gatan Hallqvists läder som ännu fungerar som läderaffär. Bortom fanns Peterssons Möbler. Denna bild tagen omkring 1920. |
1895-1900. En vinterdag på Råbygatan i Hörby, där den gamla Gästgivaregården finns med. Huset vid höger sida är AB Ljungbergs eftr. Ljungberg avled 1895, varför bilden är ganska gammal. |
|
Råbygatan, Kvarnvik |
Kvarn nr. 16 avser väl Alfred och Ingvar Perssons kvarn på St. Olofsgatan, även kallad Benstampen eller Kvarntorp kvarn. |
Råbygatan. Utsikt från ån. Husgaveln till höger är Gösta Tuvessons lantgård, samt i bakgrunden på samma sida Stampa möllan eller kvarn nr 16. Idag ägd av Ingvar Persson. |
|
Året är omkring 1920. Hörnan Råbygatan/Ystadvägen, där Modepunkten finns idag. OBS! Tunnorna på rad bakom herrarna. Detta var brandtunnor med vatten i. Brandstationen, ett litet hus som hade plats med en brandspruta låg tvärs över gatan vid ån. Idag finns på samma plats en stor gran. Eller granne med 36:an Lars Svenssons bostad.
Rättelse 2016-10-10: |
Bron vid Vårdcentralen 1825. |
Råbygatan. Denna bild föreställer baksidan å fastigheten, som idag rymmer Peterssons Heminredning, och vars trädgård är vida berömd. |
Omkring 1910-1960 |
1860-1892
|
Jag tycker mej känna igen huset på Råbygatan på hörnet med Brännerigatan, sedermera Sankt Olofsgatan, närmast från höger i bilden. Jämför gärna med den nya bilden ovan. Mitt emot det Thorssonska huset på Råbygatan står den lägenheten, här
visad i nutida skick, där Sadelmakare Rosvall hade sin verkstad. Han var
en skicklig yrkesman med bred kunnighet som annonsen antyder, och nog
skulle jag vara intresserad i hans handgjorda portföljer, om min
tidsmaskin hade fungerat. Men framför allt var han en vänlig, frikostig
själ som inte höll tillbaka för att skänka läderbitar och ge allehanda råd
till oss scouter för att göra hölster till kompas, och kniv, och säten för
hopfällbara stolar, och till och med att klä loggboken med. För det ska
han ha stor tack, var han nu är. Om hans dopnamn är Folke så kunde han
mycket väl vara en av dem berömda Giraldos Brothers, som man kan läsa om
här på Gammalstorp.se, och om inte i varje fall besläktad ty Folke var
sadelmakare liksom denne Rosvall även om han en gång startade hos Möllers
sadelmakeri. |
Här lite nyare bilder från Råbygatan. Ombyggnaden 2009. |
Foto: © Roland Pedersen. |
Foto: © Roland Pedersen. |
Foto: © Roland Pedersen. |
Sankt Olofsgatan | |
Sankt Olofsgatan 17. |
Sankt Olofsgatan 17. |
Sankt Olofsgatan 17. |
Sankt Olofsgatan 17. |
Sankt Olofsgatan 17. |
|
INFORMATION OM SKOLFOTON OCH SKOLOR
En sammanställning av alla skolfoton från Hörby kommuns olika orter |
Slagtoftavägen | |
Brand på Slagtoftavägen, 1948. "Tornet" syns längst bort utan "hatt". Foto: Anna Tornbacka. Leif berättar |
|
Gamla kvarnen vid Slagtoftavägen. |
Gamla kvarnen vid Slagtoftavägen. |
Villa parti från Hörby. Villa ”vestend”. Villa ”vestend” ägdes av Albert Zeime grosshandlare i ägg och kolonialvaror. Firman fanns på Slagtoftavägen där sedermera Malms Livs kom att ligga. I dag 2014 är samma plats parkering till Coop. Villan ägs av Professor Bengt Y Svensson. |
|
Slagtoftavägen: Östra folkskolan från järnvägsövergången. |
|
Gamla kommunalhuset och kommunalråden, året är
okänt. Första raden: från vänster. Carl Jönsson, P. A. Gustavsson och Kommunalkamreren Edqvist. Backare raden från vänster. Viktor Liljenberg, Gunnar Olborn, A.W, Sjöberg, Mauritz Nilsson och Hilmer Persson. |
|
Leif berättar |
|
Gamla kommunalhuset. |
|
Slagtofta, Erik Olssons fastighet Slagtoftavägen 6. |
Ett karnevalståg i början av 1940-talet.
Plåtslagare Erik Olsson hade världspatent på självbindareklämmor. I huset
efter bodde ”Store Pär”, han kan ses i porten. I nedre plan bodde Anders
Persson. Hans hustru var döv, så när de pratade med varandra hördes det
lång väg. |
Vid Slagtoftavägen låg den Holländska
väderkvarnen. 1866 köpte Christofer Andersson kvarnen, och 1874 övertogs
den av sonen Lars. Den som troligen byggde kvarnen hette Per Larsson
eftersom han titulerades kvarnägare och ägde lertäckt nr. 11. Våren 1877 sålde Lars Cristoffersson kvarnen till Jöns Olsson. Samma år inflyttade mjölnardrängen Olof Johannesson och året därpå Johannes Olsson. Natten den 26 juli 1885 brann kvarnen. Nattväktare Österberg hade gått förbi kvarnen, sett ljussken, men trott att man arbetade i kvarnen. När han efter sin vandring i gatorna kommer ner till torget, möter han F Pettersson, som säger att kvarnen brinner. Väl uppkomna till kvarnen ser de förödelsen. Östsberg hade son väktare skyldighet att mellan klockan 23.00 på kvällen och 03.00 på morgonen genom tutning i horn tillkännage att allt inte stod rätt till – så skedde inte. Tre hus blev lågornas rov. För Jönsson Olsson och hans familj var det ett svårt år. Tre månader innan branden hade hans 3-åriga dotter avlidit. Efter branden kom Jöns Olsson på obestånd och i november 1886 övertog Olof Johannson kvarnen. Han hade tidigare varit mjölnardräng hos Jöns Olsson. Den siste kvarnägaren hette Er Johansson, som hade kvarnen igång ända till 1960-talet, då han med ålderns rätt slutade att mala. |
Den Holländska väderkvarnen vid Slagtoftavägen. |
Juvelen på Slagtoftavägen var ett dansställe som
byggdes år 1945 och var en öppen dansbana, som hette Folketspark. Den
drevs av Hörby Folketshus-förening. |
Juvelen var inte bara ett danshak, men också ett ställe för vissa
sportsbegivenheter, t.ex. boxningsturneringar som blev speciellt populära
efter Ingemar Johanssons sensationella knock out av Floyd Patterson, 1959.
Besökte vid ett tillfälle en sådan tillställning och fick se på nära håll
hur blodig sporten är. Glömmer aldrig synen av den ena pugilistens
söndermosade ansikte och svor därefter aldrig mer se något liknande. Text: © Leif Blumenau. |
Annons från 1958. |
Fotograf och årtal okänt, men sökes.
|
Slakteriet | |
Hörby Slakteri, Byggdes 1913. Redan 1916 byggdes nya byggnader. 1938 måste man åter bygga till. |
Hörby Slakteri. Byggdes 1913. Redan 1916 byggdes nya byggnader. 1938 måste man åter bygga till. |
Scananläggningen byggdes 1913.Skånska Andelsslakteriet som det då hette var ortens stolthet. En av dom första (omkring mitten av 1920) disponterna var Nils Persson. (Elsa Viestams make) näste var troligen Brovall, därpå Liljeberg och sedan Lars Andersson och till sist Ohlin. Under många år hette slaktmästaren Edvin Håkansson. På kontoret regerade fröken Vestergren. Bland andra på kontoret fanns Ernst och Sven Olsson och Agne Andersson. | |
Sista slaktdagen på Scan 1963. Bilden tillställd oss av Kjell Sjöström. Här kan du se en betydligt större bild. |
|
Stadskartor | |
Originalet återfinns på museet i Hörby. |
|
Häradsekonomiska kartan 1910-1915. |
Karta från 1919. |
Stora Hotellet nu och förr | |
Hörby nr 1 var Gästgivaregården (idag Stora
Hotellet) och vi vet att den funnits sedan 1660-talet. Den förste
gästgivaren var Wilhelm Pohl och han dog 1685. Pohl var ovän med
kyrkoherde Hans Bruhn och de skulle mötas i tinget i Gårdstånga. Bruhn
åkte emellertid till Danmark när kriget bröt ut 1677 och återkom aldrig
till Sverige. |
|
Stora Hotellet i slutet av 1920-talet. Den mindre bilen i mitten är en av Volvos första bilar. |
|
Fakta: Gästgivaregården och Stora Hotellet. Gästgivaregården, byggdes kring 1665, låg bredvid kyrkan. Det var ett helt hemman, Hörby nr 1, med ett tvåvåningshus som vette mot dagens Gamla Torg. Längor i korsvirke och grundmur hörde till. Byns fattighus låg nere vid ån söder om Gästgivaregården. I maj 1900 revs Gästgivaregården och på dess ställe uppfördes efter ritningar av Malmöarkitekten Alfred Arwidius Nya hotellet, vilket invigdes den 25 maj 1901. Namnet ändrades senare till Stora Hotellet. Nybyggt 1900 har hotellet 1932 genomgått en grundlig restaurering. Varmt och kallt rinnande vatten, centralvärme och telefon på alla resanderummen (18 st.). Fest- och uppackningssalar samt sällskapsrum. Välskött serveringsträdgård utanför hotellets 1934 uppförda matveranda. Hotellet är synnerligen frekventerat på grund av sitt läge i hjärtat av Skåne.' Läs mer om Stora Hotellet i Henry Olssons bok. När Volvos första serieproducerade ÖV4 (ÖV står för öppen vagn) skulle köras ut från fabriken 1927 gick den baklänges. Orsaken, som man återkommer till på tekniska högskolan vid varje årskull inom ämnet planetväxlar, var att differentialväxeln hade installerats bakvänt. Den övertäckta versionen, PV4 som ses på bilden kom ut 1928 och producerades under ett års tid. Den 4-cylindriga motorn kunde prestera hela 28 hästkrafter vid 2000 varv/min. © Leif Blumenau. |
|
Stora Hotellet i december. © Foto: 2012, gammalstorp.se |
|
Den gamla gaslampan som syns framför hotellet inköptes från Kongens Nytorv i Köpenhamn. |
|
Observera gatlampan framför hotellet. Det är inte samma som finns på bilden ovan, eller så är den "modifierad". |
|
Första söndagen i advent är kyrkoårets första dag. Helgdagen är den fjärde söndagen före juldagen och firas traditionellt i Hörby som Julskyltningssöndagen. På min tid restes en jättestor julgran, dagen till ära på stället där Kongens Nytorv lyktstolpen står och försågs med rader av glödlampor, som efterhand slogs sönder under vinterstormarna. Lyktstolpen fick alltså ge vika varje år och därför tyvärr skamfilades en hel del. Medan ingen hade väl för avsikt att "modifiera" den, så säges det, gjordes en replika om originalet skulle gå förlorat. Runt om centrala Hörby vrålade högtalare annonserande för Hörbys affärer, t .ex. gå till Blom i Beklädnadsmagasinet och gör era inköp, men också julsånger, t. ex. hej tomtegubbar slå i glasen och låt oss lustiga vara, som var bra till att att dansa kring granen med, men också speciellt året 1956, Rock Around the Clock som var populär bland tonåringarna. Som på beställning hade det snöat dagen innan och Lions hade ett bås på NV sidan av torget där det skänktes varm buljong till människoskaran för att hålla värmen. Folk gick omkring och tittade på julskyltningarna. Tholden hade ägnat ett helt fönster till modelljärnväg, där man glodde flera timmar. Min far nöjde sig inte med den vanliga nickande tomtedockan i fönstret men hade en gång inköpt i Köpenhamn ett hus med "Herdinnan och skorstensfejaren" som snurrade runt på taket, alltså påminnande om H. C. Andersensagan, som kanske inte uppskattades av alla. Som skyltningsinslag var där mycket bomull med glitter på, och röda girlanger. Som en eftertanke, efter ombyggnaden av
Gamla Torg är där väl inte plats för en 15 m hög julgran, som jag gissar
har flyttats till Nya Torg. |
|
Stora Hotellet Julkort. Konstnär Görel Bockasten. Tryckeri: Arkivbild Sövde. |
|
Gamla Torg med hotellet och dåvarande
trafikljus. |
Stora hotellets trädgård omkr. 1935. Från vänster: Grosshandlare Lindquist. Veterinär. Källarmästare Oskar Bondesson. Färghandlare Fritz Petersson död 1938. |
Bertil Månssons Trafikskola startades upp i Hörby 1954. Verksamheten utvidgades snabbt och snart hade dem förvärvat 5 körskolebilar av märket Volvo Amason, som hade kommit på marknaden sedan 1956. Själva bilen kännetecknades av sin totala brist på segdragning vilket förde med sig nödvändigheten att flitigt växla upp och ner, t. ex. vid rundandet av gatuhörn skulle man helst ner i ettan. Annars fick man motorstopp vilket var en allvarlig anledning till att bli kuggad. När det blev min tur att köra upp, 1961, var körprovet i Kristianstad eftersom Vägverket menade att Hörby inte var representativt nog för komplicerad körning med trafikljus. Flera dyra körtimmar förlades till Kristianstad för att preparera en för uppkörningen. Omkring 1963 revs tornfastigheten och snart blev Tornabacken jämnbred med Storgatan. Sedan tog det till ombyggnaden av gamla Torg 1987 innan kommunen äntligen satte upp ett trafikljus där vid hörnet med Råbygatan, se bilden. Just i denna farliga korsningen, erinrar jag mig, där var en fruktansvärd olycka på slutet av 1950- talet, med en liten pojke på cykel som kom under en långtradares tanksläp.
Om dessa drastiska ommöbleringar fick
Vägverket till att ompröva sin inställning om Hörby som godtagbar
körprovsort har jag ingen aning om. Men jag gissar att körkortsprovet
fortfarande är kvar i Kristianstad liksom på den tiden, eftersom även
närmare till Eslöv, välförsedd med trafikljus, är diskvalificerad. |
Illustratör okänd; men sökes.
Troligen invigningen av Hörby Hotel, 1901. |
1901. Hörby Hotel vid utställningens öppnande. |
Hotellet håller på att byggas. |
Hotellet håller på att byggas. |
Leif berättar om bilden till vänster Ingången syns just över tegel bråten till vänster, som ska ha den förargliga trappan som tvingar folk av trottoaren och in på Nygatans farliga trafik. Synd de inte tänkte på det då den byggdes. Annars kommer jag ihåg, därinne var Dr. Glistrups klinik. Han var en känd kotknackare och hade tusentals patienter från hela nejden med dålig rygg. © Leif Blumenau. |
Stora Hotellets trädgård. |
Hotellet håller på att byggas. |
Interiör från Stora Hotellet |
Interiör från Stora Hotellet |
Bryggargränd | |
Bild tagen under mitt senaste
besök till hemorten, på hösten 2016, föreställer Bryggaregränden där den
mynnar ut till Nya Torg. Där på hörnet, i den vita villan bor numera pensionerade byggmästaren Gustavsson, som jag händelsevis kom till tals med då han höll på med sin trädgård. Det visar sig hans kusin Liljan var en klasskamrat i realskolan. Gränden är väl ett av de få ställena i Hörby som tillåtits att stå kvar och undgå den vanliga förstörelsen i hjärtat av Hörby. Bortom det gula huset, i det grönmålade, bodde Thure Schott, "Skott i Källaren", välkänd inom dåtida ishockeyverksamheten. Om hans vidare öde skall inget nämnas, men han lever i gott minne. Foto tv. & Text: © Leif Blumenau. |
|
Foto 2016. Har någon äldre bilder från Bryggargränd? Kontakt oss här. |
Foto 2016. |
Foto 2013. |
Foto 2013. |
Foto 2013. |
Foto 2013. |
Foto 2013. |
Foto 2013. |
Foto 2013. |
Foto 2013. |
Stora Olofsgatan f. d. Brännerigatan | |
St. Olofsgatan 8. Småskollärare Anna Nilssons hus. |
St. Olofsgatan 8. Småskollärare Anna Nilssons hus. |
Fastigheten i förgrunden å vänster sida på bilden, är den gamla skyttepaviljongen som låg söder om ån. Fastigheten till höger på bilden är det som en gång i tiden var bränneri, och som senare blev Hörby snickeri och möbelfabrik. Gatan hette förr Brännerigatan, och idag 1992 heter den St. Olofsgatan. |
St. Olofsgatan 17 |
Storgatan | |
Vi går tillbaka till Gamla Torget och tittar in på Storgatan. |
|
Mårtenssons pappershandel vid storgatan strax innan det revs. |
|
1870. Storgatan mot Gamla Torg. Vita huset framför kyrkan byggde kopparslagare Ekman år 1858. Han hade blivit trångbodd i Höga Hus därför behövde han nya och större lokaler.1869 avvecklade kopparslagare Ekman sin verkstad och in i lokalerna flyttade apoteket .Det hade tills nu funnits i garverifaktor Olssons fastighet på Storgatan men apotekare Mauritz Nordkvist hade fått lov att anlägga ett nytt apotek i Hörby, och eftersom dessa lokaler låg centralt vid Torget så flyttade man hit. |
Här är Storgatan grusbelagd och så gott som helt fri från fordon. Man promenerar på trottoarerna – och mitt ute på gatan. Kommer det ett fordon hinner man säkert undan i god tid. |
Dåvarande Fritidsgården i Hörby. Tidigare ägare syssloman Oskar Appelgren., senare ägare Nils Brandin. Vi skriver nu år 2013 och på tomten finns idag det som Hörbyborna kallar "höghuset". |
|
Storgatan i modernare tider, bilarna har blivit några fler och betydligt modernare. Här är kupolen på Tornahuset bortblåst. |
|
Storgatan i Hörby. Någon särskild trafik att
tala om är det tydligen inte den här dagen. Lägg märke till kupolen på
Tornahuset. Längst till höger i bilden skymtas en bensinpump.
Bensinfabrikatet är Standard. Se fler av
Hörbys bensinstationer genom åren. |
|
En fastighet vid Storgatan i det gamla Hörby. Bilden är från 1912. Det är här som Bil-Månsson ligger idag. |
En fastighet vid Storgatan i det Gamla Hörby. Bilden är från 1912. Det är här som Bil-Månsson ligger i dag. |
Ca. 1930. Jöns Månssons bilfirma, nuvarande Bil-Månsson. Jöns Månsson startade sin firma på Storgatan 1922. 1927 började han sälja Ford, det var då den första A-forden tillverkades. 1930 byggde han en ny verkstad. 1944 började Månsson att sälja Volvo. 1946 byggdes ytterliggare en verkstad för lastvagnar. 1972 rivs alla hus i närheten och firman byggs ut och får det utseende som det har idag. Innan Jöns Mårtensson flyttade till Hörby hade Artur Andersson bryggeri i lokalerna. |
Storgatan. Anna Pålssons café. Näste ägare var Viktor Nilsson och då hette caféet ”Fenix”. Omkr. 1954-55 ägdes caféet av Henry och Dagmar Hansson. Siste café ägaren var troligen Göte Feuk. Efter caféet har vi inkörseln till Winkvists Laststuga. Här fanns upplag av kol och koks, som utlämnades av Anders ”Lyckans höjd” Persson och ”Svarte” Nils Persson. Sedan var här motorcykelverkstad som bl. a. ägts av ”Strandman”. I nästa hus till vänster uppför trappan fanns A W Nilssons Ram och Pappersaffär. Till höger fanns café ”Göta” ägare fru Ahl. I källaren hade Pär Wallin skomakeriverkstad. |
1885-1910. Storgatan från Tornhuset ned mot kyrkan. Gamla Gästgiveriet finns fortfarande kvar. Tornhuset byggdes 1875 - 1880. 1946 - 1947 blåste kupolen på tornet bort i en häftig storm och man rev sedan den övre delen av tornet. Omkring 1963 revs tornfastigheten. |
|
Leif berättar |
Lågedamsvägen och spåret, granne med
Liljenbergs upplag, bara stod i gyttjan. Det var början till slutet för
ishockeyn i Hörby, för konstfrusen bana fick vi ungdomar, som dessförinnan
växt upp på is på Lågedammarna och spolad is bakom nya skolan och senare
på Hästatorget, aldrig. En trappa upp från Storgatan ledde till Radiomannen som hade till förfogande en radiobil och satte upp högtalare runt byn, som användes för annonsering, framför allt på julskyltningssöndagen. Då kunde man höra, "Gå till Bloms i Beklädnadsmagasinet och gör Era Inköp". Det roliga med bilden är ju att man cyklar på fel sida och går hur som helst på gatan och kalotten på Tornet hade ännu inte blåst ner. Sandahlska huset på hörnet av Lundegårdsgatan skymtas längst bort på höger sida, väntande på att rivas med min hjälp. Jag hade fått en kofot i nävarna och lerväggarna brakade ner under mina lätta slag. Sen blev där på 1950-talet, Skandinaviska Banken. © Leif Blumenau. |
Skyltarna på huset. Den vänstra "Möbelaffär", den högra "Likkiste". |
Här har det blivit vinter och "Likkiste" skylten saknas. |
Tornhuset |
|
Storgatan: I slutet av år 1903 hade ryttmästare Swedenborg nästan sålt ut all sin mark, kvar återstod bara några tomter och gator som han lätt anlägga efter 1880 års köp Även torgen var hans. Eftersom han inte kunde stycka upp dem erbjöd han Hörby Köping att köp dem för 40 000kr ville man även ha tomterna var priset 75 000kr. Då Swedenborg inget hörde från de styrande gick han till länsstyrelsen med en ansökan om att få stänga av gator och torg. Alla stolpar som satts upp för framdragande av el skulle plockas bort. Eftersom de styrande i köpingen inte kunde styrka att dom hade besittningsrätt, biföll länsstyrelsen Svendborgs ansökan. Köpingen överklagade till ingen nytta, och blev av länsstyrelsen beordrade att inom 2 mån. ta bort stolparna. Man blev till sist överens så i maj 1906 köpte köpingen tomter och gator samt fäladsmarken intill Slagtoftavägen för 50 000 kr. Nu plockade man bort fotogenlamporna och ersatte dem med el. Han som hade gått runt och tänt fotogenlamporna hette Frisk. |
|
Kokerskan är på väg till sitt arbete någon gång på 1920-talet.
Storgatan. 1. I trähuset fanns på 1930 talet fram till slutet av 1950-talet ”Hörbybasaren” ägaren hette Nilsson, och Gullbergs sedermera Waldens herrekiperingsaffär. Planteringen efter trähuset kommer nu Tingsgatan fram. 2. I huset efter fanns från 1920-talet Marta Svenssons Trikåaffär och Otto Månssons fruktaffär. Denna affär övertogs sedan av E Persson. 3. I huset efter fanns från 1920-talet spinneri och Yllefabrik. Ägare Bäckström. 4. I sista huset inrymdes en bilfirma som ägdes av Jöns Månsson ”Bil Månsson”.
|
Där på hörnet med nuvarande Lundegårdsgatan står Sandhalska huset, som var till flera år efter Winqvists efterträdare hade byggt hörnhuset mitt emot, på Storgatan 11, strax efter kriget. Så sent i tiden som 1952 hade Sandahls Livsmedel, enligt annonsering ur Almqvist & Wiksells Almanacka, sin huvudbutik i källarvåningen. Tillhörande huset, i en sänka från
gatunivån, var en enormt stor bakgård med lösa hönor, bersåer, storbladiga
piprankor, fläderträd, klätterträdsalar och stora bokar - helt enkelt en
underbar lekplats för barnen som skar röda vidjor från en slags bersåbuske
och försvarade stället från inkräktare med dessa i hand som piskor. Nåväl, i början på 1950-talet skulle
Sandahlska fastigheten rivas för att göra plats till, ursprungligen,
Skandinaviska Banken och inhyrda affärsföretag, såsom C-A Hansens
snabbköp, den första självbetjäningsbutiken i Hörby långt innan ICA, också
Olofssons Barnkläder. Det kan väl tänkas vi gjorde raider över
planket för att knycka valnötter som växte där inne, men det där planket
var liksom en skiljevägg mellan Råbygatans barn och dem som bodde längs
med Storgatan och i Hörbyhus, även om vi möttes senare i småskolan, som
totala främlingar. |
I huset som byggdes av Christian August Olsson har det under årens lopp förekommit många aktiviteter. Här har funnits förutom apotek, uraffär och klockgjuteri smedja (Otto Henriksson) Olle Silverberg och Folke Andersson, Esso bensinstation. I boningshuset har funnits ”Royals matsalar" (ägare en fru Persson) sedermera ”Ebbas matsalar” ägare Ebba Persson. Sedan har det funnits tillfälliga affärer såsom Blommor och antikviteter. |
Storgatan längst till vänster Tjuvhålet med föra Tingshuset. |
Storgatan med Gamla Torg |
Nya garnboden, en känd affär på "den tiden". |
Guldsmedsaffär startade här år 1908. 1912 flyttade man till Aug. Häggelins hus vid Gamla Torg. Otto Henriksson startade omkr. 1900 smedja här, som övertogs av Otto Andersson, som i sin tur överlätt smedjan till Folke Andersson. Till sist var där 2 st. ägare till smedjan, den ene hette Ziren. Esso hade på 1950 - 1960 –talet bensinstation här, som då drevs av Hörby Taxi. På 1950-talet fanns Royals matsalar här, dom övertogs sedan av fru Ebba Persson och hette då Ebbas matservering. |
Storgatan, del av Konsumfastighet. Inne på gården bodde 100-Hilding. Vulkverkstad och Kämpens bryggeri. På högra sidan: Hörbybasaren ägare Nils Nilsson.
En nu försvunnen attraktion i central Hörby, till höger, ingången till
blivande Gullbergs klädesaffär där i skyltfönstret på en
julskyltningsöndag man kunde åskåda helt sensationellt med skymd
överkropp, bara kvinnoben stoltsera med sömlösa nylonstrumpor. Bryggeriet
Kämpen, vid den vita gaveln längre bak, hade monopol på både Pommac och
hallon lemonad, som vann mycket beröm. Till vänster ses antagligen en av
de äldsta handpumpade bensinmackarna i Hörby. Det gick till så att man, om
troligtvis medlem i Konsum, pumpade up bensinen till höjden av glaset,
kunde man sen tanka av själva tyngdkraften. I övrigt tjänade backgården
som genväg till Grisatorget förbi lastbilar väntande på nya däck på andra
sidan av Hildings lada till verkstad. |
Annonssida ur Almqvist & Wiksells Almanacka från 1950. |
|
Vänster: Tornbyggnaden. Höger: 1. A. W. Nilsson missionshandel döttrarna drev Café. 2. Konditori Fenix. 3. Häggelins Hart o Mössaffär. 4. Gavelhuset har ägds av Jöns Andersson. |
|
Carl Hallkvists hus. Speceriaffären ägs nu av Alfred Pramberg frisörsalongen ägs av Axel Andersson frisören som väntar på kunder heter Herman Nylander. |
Carl Hallkvists hus. Hallkvist hade Speceri- och diverse samt klädesaffär. En Pramberg har Hattaffär här, Konsum har varit här. Hermina Olsson hade från 1930-talet in på 1950-talet damfrisering i södra delen av huset. Salongen övertogs sedan av fröken Ulla Eklöv. I mittdelen hade en herr Andersson herrfrisörsalong som omkring 1945 övertogs av Olle Svensson. I den norra delen hade Hilding Johansson Vulkfirma. |
I huset med gaveln ut mot gatan hade A. V. Sjöberg manufakturaffär. Under första världskriget 1914-1918 var livsmedelskommissionen inrymd i denna fastighet. Bland ransonerna kan nämnas att varje person fick 1 st. sill när det fanns sill att dela ut. |
År 1900. Carl Hallkvists hus. Här är en speceriaffär som ägdes av Hallkvist. Bensinen såldes av Sven Eklöv som hade verkstaden inne på gården i. f. d. Garverilokalerna. Bensinen kostade 16 öre litern. |
Haggelins Hatt och Mössaffär. |
|
1874 -1895. Backsidan av Storgatan. Markeringen visar där nuvarande Tingsgatan går fram. I huset framför påbörjade bygget bodde 1920 - 1940- talet elektriker Lidholm. I bygget med takstol hade Gunnar Persson cykelverkstad. I korsvirkeshuset från början av 30-talet till slutet av 50-talet Bryggeriet ”Kämpen” ägaren hette August Nilsson. |
Esso på Storgatan, som en gång i tiden drevs av Hörby Taxi. |
Taxistationen i Hörby 1938. Den låg då på Storgatan, där Winqvists Järn nu för tiden håller till. Sedermera flyttade Svenssons Järn in i lokalerna. Då, fanns det ett café i huset som ses längst upp. Taxi har sedan hållit till vid Esso bensinstationen och sedan vid Nya Torg. Därefter hade taxi sitt tillhåll på Tingsgatan på gaveln i "bokhandelshuset". Var taxi finns idag (2014) vet väl ingen. Mannen längst fram på bilden är Henning Silverberg. |
|
1890 kom Johanna Herrlin över gården som låg vid Kristianstadsvägen (ovanför där BP macken finns i dag, därefter Stat Oil, som numera också är nerlagd). Johanna Herrlin, som tidigare var både barnmorska och småskollärarinna blev nu enbart jordbrukare, en syssla som kom att ge henne flera utmärkelser. Hon var den först kvinna i Sverige som fick mottaga pris för bäst välskötta jordbruk. Detta var den 15 dec. 1904. Bostadshuset var av korsvirke med inlagd tegel. Fru Herrlin fick även mottaga priser för sin ordentligt vackra trädgård. Huset revs 1981. Fru Herrlin var svärmor till Per Mörck. I huset vid sidan om har det en gång varit Landsfiskalkontor. |
Huset till vänster finns kvar idag, Ofta kallad "Wallins hörna" där man
sålde braskaminer under en tid. Därefter blev det en Thairestaurang. Men
husen till höger är rivna. Ja, som du säger,
Kjell-Åke, hörnhuset måste ha gjorts av bra virke, eftersom det
fortfarande står kvar. Men jag tror snarare huset hade tur att stå på rätt
sida enligt som ingenjörskontoret tänkte sig, för hela den idylliska högra
sidan av Tornabacken inkluderande det fina Tornahuset med historiska anor
där nere vid hörnet med Slagtoftavägen, blev ju raserad, som du så väl
berättar, för att göra den jämnbred med Storgatan. Anledningen var nog att
att förbättra genomkörseln vilket inte kunde vara bra för Hörby som just
behövde strypa den. Hörnhuset hade nog sett mycken historia men ett tag
var det ett hyreshus, och mina föräldrar bodde ju där ett stycke tid efter
sitt giftermål 1936. |
Skolutflykt |
|
Storgatan i lite moderna tid. Fotograf: okänd, men sökes.
|
|
Utsikt från kyrktornet, Gamla Torg o Storgatan. På Torget står ”Ispinna Betty” Betty Svensson. Vänster: 1. Nya Garnboden, Holmbergs Eftr. Ur och Guld Anna och Iris Hasts hattaffär. 2. Skymtar nybyggda Konsum och Postkontoret. 3. Längst upp Tornet, där Tornbos möbler startade. Höger: 1. Kjällkvist Ur och Guld. 2. Här har Hilbert Mårtensson haft frisörsalong. 3. Rosenbergska huset. Nuvarande Wilsons Radio. 4. Rydbergska fastigheten. I källaren Speceriaffär, Ebbas matservering. 5. Läsestugan, med missionsbokhandel, in på gården järnhandlare Perssons stallar och kollager. 6. Konditori Fenix. 7. Smed Henriksson. 8. ? 9. Hörnfastigheten Kungsgatan – Kristianstadsvägen. (Storgatan) |
Storgatan i lite moderna tid. Fotograf: okänd, men sökes. |
Stina berättar: Kvinnan som ägde stället var den mest rabiata psykotiska arbetsgivare jag någonsin haft, och hon fick en att gå hem gråtandes var dag, en slags lek hon lekte med en när man var 16 år. Det kunde handla om så ”allvarliga” saker
som att jag missat att lyfta upp gardinerna i rätt ordning när jag
svabbade golvet, som att jag inte staplat om de frösna pommesen i riktigt
rätt takt. Jajjamän. |
|
Hittade under Södra Nygatan en bild på Edv. Nilssons Maskinaffär. Den är
tyvärr inte daterad. Min far Per Axel hade bilverkstad i den fastigheten,
se ovan bild, som är daterade 1924. Lägg också märke till att det som
sedermera var Ekstrands affär drevs av en Willy Håkansson. Honom träffade
jag då och då när jag var barn. Han hade ett litet sommarhus vid Ringsjön. |
|
Edv. Nilssons maskinaffär låg där Lågprisaffären ligger idag. Huset till höger som fortfarande finns kvar var Ekstrands gamla livsmedelsbutik. Det framgår bättre om man kollar på Hörby tätort under fliken Gamla bron. Bilden med namnet Gamla och Nya bron Hörby söder är med all säkerhet tagen från kyrkan. | |
Alfred Maurits Thorell, boende på Södra
Nygatan i Hörby. Därmed inte sagt att hans affär låg på samma plats.
Hämtat från Hörby församlingsbok AIIa:6 sid. 90. |
1915 Bagaren N. J. Lundin i Kungshult. Lantbrukaren Frans Thysell i Kylestorp. Lantbrukaren Nils Persson i Sätofta. Byggnadssnickaren Bernt Broberg i Höör. Avlidne Hemmansägaren Anders Sandgren från Köinge. Handlanden Maruritz Torell i Hörby. Uppgifterna lämnade av Christer Mårtensson, Lund |
Teaterföreningen | |
Hörby teaterförening, spelade bl.a. på Stora hotellet. |
|
Tingsgatan | |
Tingshuset. Från början hade man ting i Gudmuntorp och sedan i Lyby.
Vägarna var så dåliga att man fick bygga ett tingshus i Hörby 1697 vid
Gamla Torg. När det byggdes bar det sig inte bättre än att det blev
takdropp och hela byggnaden for illa. Redan 1760 var det fallfärdigt och
man byggde ett nytt tingshus på samma plats 1767. Ramel på Öved var nu
byggherre. 1884 köptes tomten till nuvarande tingshus av Johan Nilsson för 500 kr och huset var klart den 1 oktober, 1885. Olsson & Winquist köpte det gamla tingshuset och byggde en ny vacker byggnad vid torget. Gamla tingshuset, blev museum1977. Text: © Kjell-Åke Åsfält. |
|
Tingsgatan-Prostgatan, Nils Johnsson. |
Tingsgatan är här på gång att dras fram till Storgatan. Till vänster finns Gullbergs herrekipering, och delvis bakom syns elektriker Lindholms hus. Till höger är det Karls Svenssons fastighet, som inrymde Marta Svenssons garn- och Trikåaffär, samt Månssons Frukt och Grönt. Denna affär övertogs sedan av Edvin och Thyra Persson.
|
Foto: © Fred Lundberg. 2013. |
Foto: © Fred Lundberg. 2013. |
Byggnaden på Tingsgatan är ju omistligt Gunnar Mårtenssons Boktryckeri,
även om jag kommer ihåg den som vitrappad. Som man kan förstå av annonsen
hade de samverkan med den välkända N. A. Mårtenssons pappershandel. Text: © Leif Blumenau. Foto: © Fred Lundberg. 2013. |
|
Foto: © Fred Lundberg. 2013. |
Foto: © Fred Lundberg. 2013.
|
Foto: © Fred Lundberg. 2013. |
|
Torgatan | |
Gamla Scala biografen på Torggatan, nu ett minne blott, men huset finns
kvar i någon annan kapacitet. I lobbyn till vänster om ingången satt Fru
Olsson, mor till klasskamrat Leif Olsson, i biljettluckan. |
Torggatan från väster.
|
Tvärgatan | |
Fontänen låg exakt där cykelbanan korsar Tvärgatan och går upp mot Vårdcentralen. |
"Velodromen", kanske runt 1962. Anmärkning:
|
Ullspinneri | |
Hörby f.d. Ullspinneri. |
Hörby f.d. Ullspinneri. |
Interiörbild. Oskar Bondesson står längst fram till höger. |
|
Ullspinneriet – Flustret. |
Flustret som sommarstuga. |
Vallgatan | |
Vallgatan. Till vänster järnvägsstationen, till höger järnvägshotellet. Den höga skorstenen tillhörde sockerfabriken, längst backskymtar mejeriet. |
|
Gamla tingshuset, som blev blev museum1977. |
Tingshus, numera Hörby museum. |
Victoriagatan | |
Resterna efter branden annandag pingst 1968 i Kilian Kvists fastighet vid
Viktoriagatan. Här fanns bl.a. potatisskaleri och under en tid även en
mattaffär. |
|
Ystadvägen | f.d. Södergatan |
Ystadvägen, gamla kyrkogården med kapellet till vänster och Thorshillsgården t.h. Gravkapellet byggdes 1864 av kalksand på begäran av von Seth på Osbyholm. Kapellet föll i spillror och ombyggdes i tegel. 1874 reparerades den. |
Ystadvägen, tidigare Södergatan, sedd från Råbygatan. Fastigheten på vänstra sida på andra sidan ån, är idag Hörby Bryggeri och Vattenfabrik, ägd av Nils Ivan Persson. Huset på höger sida, i väggbanans mitt finns ej kvar längre. Idag är på denna plats parkeringsplats inrättad för Hörby Lågprisaffär, som i forna dagar hette Ekstrands. |
Här har lite ankor invaderat vägen. |
Ystadvägen, höga huset till vänster är färgare Rindvalls hus |
Punschveranda
Tvättstugan |
Fastigheten till höger om bron ägdes i slutet
av 1860-talet av en läkare, som hette Barfoth. |
Ystadvägen, Bryggare Ludvig Perssons hus. Samma hus som bilden ovan. |
|
Ystadvägen, gamla bron och kyrkan. |
Ystadvägen, gamla bron till vänster är 23:an. |
Den gamla bron över Södergatan, nuvarande
Ystadvägen Den första bron över ån där allmänheten kunde komma söder om byn byggdes år 1777. Det var en träbro, men det gick för denna som för alla andra träbroar, när vårfloden kom så sköljdes de bort. År 1784 var det en ovanligt stor vårflod, som raserade även denna bro så man fick bygga en ny träbro. Likadant blev det år 1811 när vårfloden kom tog den med sig allt som kom i dess väg. Man byggde återigen en ny träbro. Det blev så för timmer hade man gott om och det var förhållandevis lätt att bygga med. Men 27 år senare när även denna bro var illa tilltygad beslöt man att bygga en stenbro med tre valv. Det blev byggmästare M. Cederholm från Högseröd som år 1838 byggde stenbron över ån vid Södergatan, som Ystadsvägen hette vid denna tid. Bron kostade att bygga 1,970 riksdaler. Till brovalven som skulle vara 10 alnar breda i vattengången beställdes 390 alnar huggen sten från stengravarna i Höör. Mycket sten togs från markerna runt Hörby till fyllning m.m. Det gick även åt 480 lastvagnar grus samt 320 lastvagnar jord, som bönderna begärde ersättning för med 80 riksdaler banko. Läs mer här nedan vad en rdr, Riksdaler är. |
|
Riksdaler var en svensk myntenhet. I
Sverige tillverkades de första dalrarna under Gustav Vasas regering år
,1534 med förebild i de tyska thalrarna. Myntet slogs i valörerna 1, 1/2
och 1/4 daler. Erik XIV prägade även tvådalersmynt, Johan III
sexdalersmynt. De första dalrarna hade en finvikt av 28,06 gram silver,
vilken 1540 sänktes till 25,59 gram silver, dock utan att myntfoten
förändrades nämnvärt. Dalern var ursprungligen avsedd för utrikes handel,
och anslöt inte till det svenska myntsystemet. Då dalern höll en relativt
konstant silverhalt, steg dess kurs i förhållande till marken. Den var
först 3 1/2 mark, 1540-41 3 1/2-4 mark, 1563 4 1/2 mark. Under Erik XIV:s
sista regeringsår stod kursen i 7-8 mark och under Johan III:s
myntförsämringsperioder 1568-74 och 1590-92 till 25 respektive 38 mark.
Under perioderna 1574-89 och 1594-1604 höll dalerns värde till omkring 4
mark eller 32 öre. Efter tysk förebild började Karl IX år 1604 att slå mynt med namnet riksdaler från tyskans Reichstaler. På grund av sin höga silverhalt togs riksdalern ur cirkulation (tesaurerades), blev värda 48 öre medan vanliga daler var värda 32 öre, 1619 sjönk |
dalerkursen ytterligare något så att 1
riksdaler motsvarade 1 5/8 daler. Senare på grund av bristen på svenska
silverfyndigheter började man från 1624 att tillverka kopparmyntsdaler.
Bristen på silvermynt fick riksdalerns kurs att under Gustaf II Adolf att
stiga till 52 daler, men sjönk då Kristina började tillverka fler
silvermynt åter till 48 öre. Från 1630-talet uppstod två olika valutor,
daler kopparmynt och daler silvermynt, men riksdalern som enbart präglats
i silver de endast räknas i silvermyntsvalutan. 1664 steg dess kurs åter
till 52 öre, 1681 steg den ytterligare till 64 öre. Under Karl XII steg
dess värde till 96 öre, ett värde den behöll fram till 1776. En riksdaler
motsvarade då 3 daler silvermynt eller 9 daler kopparmynt. Termen kan än idag användas som slang för pengar, vanligtvis menas då värdet vara detsamma som dagens kronor. I samband med myntreformen 1873 övertog kronan den dåvarande riksdalerns värde, så enheterna kom då att bli synonymer i Sverige. Källa: Wikipedia, fria encyklopedin. |
Gården nr 23 som låg i hörnet Råbygatan – Södergatan. Södergatan har numera bytt namn till Ystadvägen. Gården lär vara byggd i slutet på 1700-talet. Ägaren då var Pål Tuvesson. Bilden är tagen några år före rivningen 1912. I dag ligger på samma tomt bl. a. Modepunkten. |
Knutstorp. |
Diverse bilder | |
Mor-Per Jönssons hus i Hörby. |
|
Hembygdsstugan. |
Hembygdsstugan i Hörby. |
Pensionärshemmet. |
Pensionärshemmet. |
En bra bok om Hörby | |
|
|
Faktauppgifter kommer från flera olika håll,
men boken "Berättelsen om Hörbys förvandling under de senaste 150 åren, av
Henry Olsson, har varit en inspirerande källa till arbetet med
hemsidan, som rör tätorten Hörby. De flesta av de lite längre textmassorna har just denna bok som källa. En trevlig bok att läsa inte bara för infödda Hörbybor, utan även inflyttade, eller som vistas i sina fritidshus. När man ser "gamla bilder" från Hörby så har det på sina håll ändrats ordentligt, även så sent som på 1970-talet till idag. De senare inflyttade kan väl knappt tänka sig att Gamla Torg då var reglerat med trafikljus! Vi har tillstånd från Elsi Olsson, som idag äger upphovsrätten till boken att använda de delar vi vill utan inskräniningar. |
|
|