Prästamöllan |
Illustration: © Jimmy Juhlin-Alftberg. |
|
|
|
|
Detalj av karta
(version 2020) som visar var
Prästamöllan
torpruin ligger.
Till skillnad från kartan här nedanför från 2015 så har det tillkommit
dricksvatten och grillplats vid sjön. Det finns även ett bord, men kanske
inte en rastplats i verklig bemärkelse. På kartan ovan är det utsatt en
symbol med dricksvatten, men också en varning om att man dricker på egen
risk.
Kartutsnitt från 2020 |
|
|
|
|
Dammen/sjön en liten bit från själva Prästamöllan, se ovan karta. Där
finns också nedan "Rickepump".
Foto: © Fred Lundberg 2017-05-18 |
|
|
|
|
"Rickepump". För de som är något äldre så ser man att pumphandtaget till "Rickepumpen"
sitter på fel håll. För det mesta så satt handtaget bakom pumpen och man
hängde spannen på vattenutkastaren.
På kartan ovan är det utsatt en symbol med dricksvatten, men också en
varning om att man dricker på egen risk.
Foto: © Fred Lundberg 2017-05-18 |
|
|
|
|
|
Detalj av karta
(version 2015) som visar var
Prästamöllan
torpruin ligger.
Komplett översiktskarta från Stiftelsen Skånska Landskap över
Fulltofta strövområde © hittar du här:
Kartutsnitt från 2015 |
|
|
Till toppen av sidan |
|
|
Fulltoftafyndet . ”Skatten” vid Prästamöllan som få vet om |
År 1896 arbetade drängen Måns Olsson från
Fulltoftagården vid ett grustag mellan Kalvhagahus och Prästamöllan.
I en backe hittade han en nergrävd söndrig läderpåse med silver och
bronsbeslag till hästmunderingar.
Fynden är troligen från yngre järnåldern ca. 550 - 1050 e. Kr.
Text: © Bodil Pedersen.
Vi är ytterst tacksamma för att vi fått tillgång till
detta material, och att vi kunnat föreviga detta med modern fototeknik,
som kan förmedla historien på ett enkelt och lätt sätt till våra besökare. |
|
|
|
|
Tidningsklipp Göteborgs Aftonposten 1896.
Materialet insänt av Staffan Persson, Hörby. |
Kan detta vara vägen till skatten? Foto: © Bodil Pedersen. |
|
|
|
|
Tidningsklipp Vestkusten 27 feb.1913.
Materialet insänt av Staffan Persson, Hörby. |
Mannen till vänster, Måns Olsson var den som hittade skatten. |
|
|
|
|
Alla bilder av skatten är nytagna och har upphovsrätt. © Bodil & Roland Pedersen. |
Hästbeslag från yngre järnåldern. |
|
|
|
|
Fulltofta fyndet eller skatten vid
Kalvhagahus - Prästmöllan
föremål 14080
Hela längden 14 cm. Den är nu skadad den är bruten i
två delar samt förböjd. Äfven saknas något litet i kanten af den tunna
bugtiga skifvan.
Detta fynd anträffades oktober 1896 vid grushantering
af gårdsdrängen Måns Olsson på Fulltofta gård. Platsen där sakerna
anträffades, kan beskrifvas som en naturlig grusbacke i hvars högsta del
sakerna blifvit nedlagda ”i en hög” på ett djup, enligt hittarens uppgift
af 1½ aln. 2 km vester ut ligger de bekanta stensättningarna, ett par
skepp och några runda stensättningar.
Spår af förmultnadt läder förmärktes men ingenting som liknade ben.
Fyndstället hör till torpet Kalfhagehus och är beläget omkring 200 steg
vester om detta torps byggnader, som ligga vid vestra sidan af landsvägen,
som löper norrut från Fulltofta, ungefär ½ mil norr om Fulltofta gård.
Midt emot torpet, som hör till Häggenäs by No
2 på andra sidan landsvägen, ligger Prestmöllan. Avståndet härifrån till
Ringsjöns östra strand är omkring ¼ mil. Marken är här mycket kuperad med
djupa dalar och skog- eller ljungbevuxna kullar. En bäck från hvilken
ofvannämnda qvarn hemtar sin drifkraft, har sitt lopp i en djup dal, strax
söder om fyndstället, som besöktes af undertecknad i aug. 1897
Sven Söderberg
Källor: Lund Universitets Historiska Museum.
Original dokumentet ser du här under. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till toppen av sidan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till toppen av sidan |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alla bilder av skatten är nytagna och har upphovsrätt. © Bodil & Roland Pedersen. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Till toppen av sidan |
|
|
|
|
|
|
|
Längst bak i mitten av fotot ser vi Ingrid och Frans Jönsson. Längst fram
till vänster sitter Hulda, dotter till Alma och Per Lind, senare gift med
Hilding Andersson i Ludvigsborg.
Fotot är från 1930. |
Läs en berättelse av Bodil Pedersen.
Klicka på miniatyrsidan så får du upp dokumentet i full storlek. |
|
|
TIPS:
Du kan förstora och förminska skärmbilden genom att hålla ned
Ctrl-tangenten och sedan trycka på + (plus) eller - (minus) på
tangentbordet. Återställ skärmbilden till 100% (utgångsläge) genom att
trycka Ctrl + 0 (noll). |
|
|
|
|
Prästmöllans jordkällare, ingrävd i en stengärdsgård, längs med stigen mot
möllan. Foto © Bodil Pedersen. |
Foto: 2009 © Fred Lundberg. |
|
|
|
|
Försäkring för Prästamöllan 1903.
Klicka på miniatyrerna för att få upp
ett stort läsbart dokument. Dokument 2,0 MB. |
Försäkring för Prästamöllan 1851.
Klicka på miniatyrerna för att få upp
ett stort läsbart dokument. Dokument 1,6 MB. |
|
|
|
|
Prästamöllan uppfördes under början av 1600-talet och
drevs som en kommersiell vattenkvarn under Fulltofta säteri. Anläggningen
bestod av själva vattenkvarnen och ett litet boningshus, där mjölnaren med
familj bodde. Mjölnaren, eller möllaren, arrenderade kvarnen.
Det fanns många typer av vattenkvarnar och tekniska
lösningar, allt beroende på terrängens beskaffenhet. Det gemensamma var
att kvarnstenarna, vilka malde säden, drevs med vattenkraft via ett
skovelhjul. Drivkraften kunde ökas eller minskas genom att tillförseln av
vatten reglerades. Till detta fanns olika system av trä- och stenrännor
och stigluckor. I kvarndammen ackumulerades vatten för att skapa ett
stabilt och kontinuerligt flöde till skovelhjulet.
|
Behovet av stora kvarnanläggningar var som störst i
slättbygderna där befolkningen var talrikare än i skogstrakterna.
Under 1800-talets andra hälft, då industrialismen
formligen exploderade i höjden, började vattenkvarnarnas skovelhjul allt
mer att ersättas av ång- eller turbindrift.
Mot slutet av seklet hade stora delar av de lokala
kvarnarna konkurrerats ut av de i städerna allt talrikare valskvarnarna,
vilkas effektivitet och ekonomiska fördelar de mindre kvarnarna inte kunde
mäta sig med.
Den siste arrendatorn på Prästamöllan var Frans
Jönsson med familj. Han tillträdde kvarnen 1898 och drev den fram till
1913, då den eldhärjades. Den byggdes aldrig upp på nytt. |
|
|
1883
Inflyttad 1883. Arrendator Per Jönsson född 11/7 1851 i Hörby. Hustru
Bengta Jönsdotter född 3/5 1857 i Fulltofta.
Gifta den 16/5 1878. dotter Emma född 30/10 1879. dotter Augusta född 1/7
1882. dotter Selma Christina född 15/3 1888 |
1833
Mjölnare Anders Tufvesson född 28/1 1833 i Hörby.
Hustru Anna Krook född 22/9 1840, Son Nils född 29/9 1867, Dotter Hilda
Augusta född 18/1 1873 |
|
|
Till toppen av sidan |
|
|
Lokalundersökning mellan 1913-1920 i Fulltofta genomfördes år 1920.
Källa
Riksarkivet.
Den
praktiska undersökningen genomfördes av Husållningssällskapet. Material
från Staffan Persson Hörby. |
|
|
|
|
|
|
Foto: 2009 © Fred Lundberg. |
Då skvalkvarnarna endast täckte ägarens behov, så
blev denna typ av kvarn till gagn för hela socknen. Hit kom man för att få
sina grödor malda. Ägaren, möllaren, bodde i ena delen av kvarnen, som var
boningsdel, resten var själva kvarnen.
Kvarnstenarna drev av ett skovelhjul som satt inne i kvarnen. Man kunde
reglera drivkraften genom att minska eller öka tillförseln av vatten.
Behovet av större kvarnar var större i slättbygderna (västra och södra
Skåne), där befolkningen var större än i skogstrakterna (norra och
centrala Skåne).
Sättet att mala kommersiellt med vattenkraft har nu för tiden upphört.
Prästamöllan år 1773. Den stora vinkelbyggnaden är
själva kvarnhuset. Vattenrännan omedelbart söder om anläggningen utgör
översvämningsskydd till dammen.
© Kartan visas med tillstånd från Stiftelsen Skånska
Landskap. |
Foto: 2007 © Fred Lundberg. |
Foto: 2007 © Fred Lundberg. |
|
|